| Summary: | Den verksamhet som Naturvårdsverket har ansvaret för kan delas upp i tidsserier, screening, provbankning och effektstudier. TIDSSERIER Långa tidsserier utgör en central del av dagens miljögiftsövervakning. Dessa långa mätserier har fått en allt större internationell betydelse – långsiktigheten behövs bl.a. för att mänsklig miljöpåverkan ska kunna skiljas från naturliga variationer i miljötillståndet. Tidsserier är kostsamma och i takt med ett ökat behov av att mäta allt fler ämnen behövs en tydlig process för prioritering av vilka ämnen som bör följas med hjälp av tidsserieövervakning. Detsamma gäller även när en tidsserie kan avslutas, utglesas i tid eller rum eller på annat sätt prioriteras ned. Det kan vara svårt att avgöra när en tidsserie kan fasas ut eller trappas ner. Ett sätt att spara resurser är att fortsätta provta de matriser som övervakats men att inte analysera alla prover. Proverna förvaras i provbank och eventuella analyser kan göras eller kompletteras senare. Att ta fram generella, allmängiltiga kriterier för när en tidsserie ska avslutas eller mätningarna glesas ut bedöms vara svårt. Det vore dock värdefullt med en genomgång av vilka olika aspekter som vanligen bör beaktas inför ett beslut om in- eller utfasning, och en sammanställning av dessa. Sannolikt kommer sedan varje beslut kräva en omfattande utredning för att svara på om kriterierna uppfylls och vilka eventuella andra aspekter som bör beaktas. SCREENING Upptäckter av nya miljögifter görs då och då. Behov kan då uppstå att undersöka hur spritt ämnet är i miljön, både geografiskt och till vilka matriser, och om halterna är så höga att det finns anledning att misstänka effekter. I sådana fall kan en screeningundersökning göras. Utifrån screeningresultaten kan det bli aktuellt att göra retrospektiva studier i provbankat material, infoga ämnet i en tidsserie eller föreslå att screeningstudien ska upprepas efter några år. Resultaten kan också användas som motiv för riskbegränsande åtgärder. Screeningen är också ett sätt att få information om svenska förhållanden för alla de kemiska ämnen som finns med på olika internationella listor och som i vissa fall innebär åtaganden om övervakning. För att välja ut vilka ämnen som ska screenas bevakas forskningen inom miljögifter, lagstiftning och internationella krav. Det finns modeller för att välja ut ämnen som ska screenas genom deras egenskaper och användningsmönster. Screeningstudien föregås av en litteraturstudie för att kunna välja rätt platser, matriser och analysmetoder. Detta för att i möjligaste mån säkerställa att ämnet hittas om det finns i miljön. PROVBANKNING Det är i detta sammanhang också viktigt med en fortsatt utveckling av provbanksverksamheten. Fler matriser behöver samlas in för kommande behov och den insamling som redan pågår kan behöva ske i en ökad omfattning. Vi behöver samla in material från såväl opåverkade som mer påverkade områden, inte bara för att uppfylla dagens krav utan också för de behov som kan komma om 20-30 år. Det ställer krav på såväl framåtseende som ökade lagringsmöjligheter som ett väl fungerade system för insamling av material. Ett viktigt förslag som därför måste prioriteras är att utreda hur provbanksverksamheten ska förändras och utvecklas för att uppfylla kommande behov. Möjligheten att spara prover (provbankning) under säkra former i den nationella miljöprovbanken är en mycket viktig komponent för länsstyrelsernas miljöövervakning. Principer för vad som kan provbankas och en approximativ prislista (om en sådan är aktuell) bör upprättas eftersom det möjliggör för länsstyrelser att insamla prover och samordna retrospektiva studier när ett behov identifierats. EFFEKTSTUDIER Effekter av miljögifter mäts i programområde hav & kust och i hälsorelaterad miljöövervakning. Övriga programområden saknar egentligen effektmätningar som kan relateras till miljögiftsbelastning. Effektmätningar i marin miljö har av tradition byggts upp där miljögifternas effekter upptäcktes dvs. på havsörn och säl. Inom PO hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) har det varit naturligt att mäta effekter då området ligger nära miljömedicin. Inom programområde hav&kust görs bl.a. histopatologiska studier av sälar. Dessa undersökningar borde utvidgas till fler typer av undersökningar även inom andra programområden. Ett system effektscreening behöver utvecklas. Det bör vara ett delprogram inom programområde miljögiftssamordning som sedan utvärderas tillsammans med de undersökningar som görs t.ex. inom programområde hav&kust. FÖRSLAG TILL AKTIVITETER SOM SKA GENOMFÖRAS VAD GÄLLER ÖVERGRIPANDE MILJÖGIFTSÖVERVAKNING (MILJÖGIFTSSAMORDNING) Följande förslag bör kunna genomföras inom ramen för nuvarande budget: • Utveckla en kommunikationsstrategi för screeningkonceptet och screeningresultat för att sprida metoden och resultaten. • Bygga upp en riskbedömningsgrupp med representanter från KemI som kan gå vidare med bedömningen av screeningresultaten samt upprätta rutiner för kontakter med miljödepartementet. • Se över hur Naturvårdsverket i sina avtal bättre kan reglera rapportering av avvikelse för att passa miljögiftsövervakning och Early Warning. • Ta fram riktlinjer för hur länen ska kunna spara material i provbanken. En fortsatt utveckling av kriterier för utfasning av ämnen ur tidsserier genom att bl.a. testa det reviderade förslaget till kriterier på ett antal tidsserier • Utveckla kriterier för när individmätningar kan ersättas med poolade prover. • Se över referensgruppen till screeningprogrammet och dela ev. upp i en informationsgrupp och en mindre referensgrupp. • Förmedla miljögiftskompetens genom regelbundna seminerier och workshops. • Regelbundet och förhållandevis frekvent ge ut ett nyhetsbrev i en relativt enkel layout • Fortsätta utveckla screeningen genom att bl.a. genomföra fler studier inom som letar mer förutsättningslöst i olika matriser (bl.a. blod, biologiskt material i övrigt). • Se till att det finns en uppdaterad allmän informationsskrift om screeningverksamheten på såväl svenska som engelska. • Om screeningrapporterna skrivs på engelska, se till att det finns en utökad sammanfattning på svenska som kan ”stå för sig själv” och kan skickas ut separat. • Om screeningrapporterna skrivs på svenska, se till att det finns en utökad sammanfattning på engelska som kan ”stå för sig själv” och kan skickas ut separat. • Använda olika typer av utvärderingsmetoder, som idag utnyttjas för dataanalys inom en mängd andra områden, för att extrahera mer information från befintliga analysdata från tidigare genomförd miljöövervakning inom Sverige och andra länder. För följande förslag till förändring kan ytterligare finansiering krävas: ???? Utreda hur provbanksverksamheten ska förändras, samt utveckla verksamheten för att uppfylla kommande behov. ???? Utveckla effektövervakningen genom att införa ett delprogram för effektscreening. ???? Utveckla övervakningen i mer påverkade områden, t.ex. utgående vatten från reningsverk, slam ???? Öka miljöövervakningen framförallt för dioxiner och andra oavsiktligt bildade ämnen genom att snarast inleda en screeningundersökning för dessa typer av ämnen. ???? Permanenta det regionala bidraget till screening. ???? Ta fram ett utvecklat system för rapporter på nätet. Titlar på de senaste och viktigaste publikationerna och ett söksystem för andra publikationer kan vara ett sådant exempel. För förslag till förändringar inom övriga programområden se tabell 15. The Swedish Environmental Protection Agency coordinates monitoring of hazardous substances in the environment. Different aspects of the ongoing monitoring are time series, screening, effect monitoring and specimen banking. TIME SERIES Long time series play an essential role in monitoring of hazardous substances.Long time trends are needed to eg. Determine the extent of human impact and to distinguish it from normal fluctuations in observed effects and levels. Time series are however expensive and with increasing demands to monitor a large number of substances we need to prioritize what substances should be included in time series. One way to save resources without cutting the time trend can be to continue to collect samples and store them in a specimen bank. Possible analyses can then be performed later. It will probably not be possible to develop general criteria for when to finish off time series. There are a number of important aspects that need to be taken into account, but each time series will most likely need to evaluated individually before a decision to finish it off will made. SCREENING ”New” pollutants are found now and then. In that case information about possible levels in the environment and possible environmental and human effects are needed. These substances should be included in the screening programme. On the basis of the screening results decisions are made whether additional investigations are needed, whether the substances should be included in time series or if a new screening should be performed in some years time. The results can provide a basis for risk reduction measures. Screening is also a way to get at least some information about all substances on international priority lists, which we have no possibility to include in time series. Substances to be included in the screening programme are chosen on the basis of usage, properties, international demands, research results. The screening is proceeded by a literature study to determine sampling locations and sampling matrices. This is to try to ensure that samples are taken where it is likely that the substance is found in case it is present in the environment. SPECIMEN BANKING It is of utmost importance to continue to develop the Environmental Specimen Bank. We have to be able to the demands that we may focus in 20-30 years from now. Additional specimens may have to be collected and stored in the bank. More material of specimens collected today may have to be collected. Samples are needed for unaffected as well as more polluted areas. It is important also for the county administrations to be able to collect material and store it in a specimen bank. Principles for how this should be done need to be developed. EFFECT STUDIES Effect monitoring is a part of the programme areas coast&sea and health related environmental monitoring. Effect monitoring has a long tradition in the marine environment. It is also natural to be interested in human health effects since it borders the area of environmental medicine. Monitoring of effects should be developed in other programme areas and a system for effect screening should be added. SUGGESTION FOR ACTIVITIES WITHIN THE PROGRAMME AREA TOXIC SUBSTANCE COORDINATION: The following suggestions may be accomplished without extra funding: • Develop an information strategy for how to make the concept of screening and the data from the screening programme more well known and more used. • Initiate a group for risk assessment of the results from screening. • Better reporting of results that may be of concern as an early warning signal. • Continued development of the screening concept including eg. unprejudiced easurements in some matrices. • Develop criteria for regional specimen banking. • An continued development of criteria for how to phase out substances from time series. • Develop criteria for when individual samples can be replaced with pooled samples. • Explore the possibility to split the reference group for the screening programme into two – one smaller steering group and one larger more for information purposes. • Spread knowledge on properties and effects of hazardous substances by arranging seminars and workshops a regular intervals. • Send out a news letter at regular intervals. • Have an updated information brochure for screening available in Swedish and English. • In case the screening reports are written in English, make sure that an extended summary in Swedish is available. This should be possible to send out separately. • In case the screening reports are written in Swedish, make sure that an extended summary in English is available. This should be possible to send out separately. • Use different models to evaluate the data. This may make it possible to extract more information out of existing data sets. The following suggestions may need extra funding to be accomplished: • Continued development of the specimen bank and increase sampling to fulfil upcoming demands. • Initiate a programme for effect screening. • Increase monitoring of eg. Effluent water and sewage sludge. • Increase and initiate monitoring of unintentionally formed substances. • Make the funding to regional screening permanent. • Develop a system to present and find monitoring reports on the Internet. For suggestions within other programme areas, see table 15.
|
|---|