Samiskans ställning i ortnamnsbruket i Finland och Norge
Samiskans ställning började bli starkare på 1970-talet. Vid samma tid börjadesamiska ortnamn dyka upp på vägskyltarna. Samiskan fick officiell ställning bådei Norge och i Finland i början av 1990-talet då de samiska språklagarna godkändes.I norska kommuner med samisk majoritet står endast det samisk...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Article in Journal/Newspaper |
| Language: | Danish |
| Published: |
Sprognævnene i Norden
2008
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://tidsskrift.dk/sin/article/view/17181 |
| Summary: | Samiskans ställning började bli starkare på 1970-talet. Vid samma tid börjadesamiska ortnamn dyka upp på vägskyltarna. Samiskan fick officiell ställning bådei Norge och i Finland i början av 1990-talet då de samiska språklagarna godkändes.I norska kommuner med samisk majoritet står endast det samiska namnet påvägskyltarna, medan skyltarna i Finland har det finska namnet överst. Detta,menar jag, visar att man i Finland inte tar samiskans status som officiellt språk isamernas hembygdsområde på allvar, utan bara ser det som ett halvofficielltspråk. |
|---|