Har det nordiska sillfisket varit periodiskt? : Ett exempel på hur fiskeriundersökningar bedrevs under 1800-talets senare del

Under många år, särskilt under 1960- och 1970-talen fördes en, tidvis mycket animerad diskussion, om den s k alterneringshypotesen, dvs sillperioderna på de svenska och norska västkusterna skulle ha alternerat med varandra enligt ett speciellt mönster. Detta innebar att då en sillperiod avsl...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Höglund, Hans
Format: Report
Language:Swedish
Published: Utförare miljöbevakning, Fiskeriverket 1998
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:havochvatten:diva-333
Description
Summary:Under många år, särskilt under 1960- och 1970-talen fördes en, tidvis mycket animerad diskussion, om den s k alterneringshypotesen, dvs sillperioderna på de svenska och norska västkusterna skulle ha alternerat med varandra enligt ett speciellt mönster. Detta innebar att då en sillperiod avslutats i Bohuslän skulle sillen gå till utmed Norges västkust och successivt dra sig mot norr. Då en sillperiod avslutats i Nord-Norge skulle sillen återigen gå till i Bohuslän och ge upphov till en ny period där, varefter förloppet skulle upprepas. Huvudkombattanter i striden var förre chefen för Fiskeristyrelsens Havsfiskelaboratorium i Lysekil Hans Höglund och den norske forskaren Finn Devoid vid Havforskningsinstituttet i Bergen. Devoid hävdade alterneringshypotesens riktighet medan Höglund ansåg den oriktig bl a på grundval av det faktum att sillen i Skagerrak och den på norska västkusten skulle tillhöra olika sillstammar med olika vandringsmönster. Sedan Höglund pensionerats och efter det att han arbetat med olika fiskeribiologiska spörsmål tog han åter upp problemet med alterneringshypotesen och vid sin död 1986 efterlämnade han ett manuskript vilket innehöll ett utkast till ett kapitel i en planerad bok. Utkastet presenteras i denna FISKERIVERKET INFORMATION i stort sett så som Höglund lämnade det. Endast en del formella ändringar har gjorts, t ex strykning av hänvisning till tabeller som inte återfunnits etc. Arbetet innehåller en stor mängd referenser, många hänvisande till avsnitt i olika norska årsberättelser, t ex från Selskabet for de Norske Fiskeriers fremme, samt tidnings och tidskriftsnotiser. Höglund efterlämnade ingen referenslista men vi har försökt sammanställa en som dock ej är komplett. Vid läsning av Höglunds arbete är det uppenbart att det avsetts vara en del av ett större verk. Huvudändamålet med publiceringen har inte varit att egentligen bidra till en lösning av problemet, utan att snarare belysa hur fiskeristatistik insamlades och ...