| Summary: | Denna rapport presenterar en miljöutvärdering av Leksaksbiblioteket i stadsdelen Majorna-Linné, Göteborg. Verksamheten har barn i ålder 0 – 7 år som målgrupp, och erbjuder leksaker såsom spel, pussel, figurer, klossar, byggsatser och redskap för rollek. Syftet med utvärderingen är att uppskatta och värdera den miljönytta som Leksaksbiblioteket bidrar med, gällande både direkta och indirekta effekter, och på så sätt ge underlag till framtida finansiärer för att bedöma Leksaksbibliotekets samhällsnytta. Studien finansieras med medel från Sharing City Göteborg och Arvsfonden. Direkta effekter beräknas som en potentiell reduktion i växthuseffekt av att leksaksbeståndet per barn i Leksaksbibliotekets målgrupp reduceras. Den potentiella reduktionen diskuteras i förhållande till de förutsättningar Leksaksbiblioteket erbjuder, och Leksaksbibliotekets medlemmars faktiska agerande. Utvärderingen av indirekta effekter avser Leksaksbibliotekets potential att påverka normer som därefter påverkar beteendemönster, nu och i framtiden. En viktig datakälla är enkätundersökningen Leksaksbiblioteket genomförde under sensommaren 2019 med sina medlemmar. Resultaten visar att Leksaksbiblioteket har goda förutsättningar att minska direkta utsläpp. Leksaker har tidigare blivit identifierade som en produkt som lämpar sig bra att återanvända ur en miljösynpunkt. Dessutom begränsas inte den använda tiden av Leksaksbibliotekets leksakers livstid av användarnas omhändertagande jämfört med leksaker i privat ägo. Leksaksbiblioteket kan även antas avvärja nyköp då medlemmar anger en sådan tendens, samt att de är starkt miljömässigt motiverade. Om alla barn i Leksaksbibliotekets målgrupp i Göteborg minskar sitt leksaksbestånd (536 leksaker i snitt per barn) med 50 % betyder det en undviken produktion och transport av leksaker på ca 82 000 ton CO2-ekvivalenter. 82 000 ton CO2-ekvivalenter motsvarar de årliga konsumtionsbaserade utsläppen från 9 096 svenskar. Det motsvarar också utsläppen från att köra Sverige på längden (Kiruna – Ystad, 184 mil) mer än 140 000 gånger. Om vi antar att leksaksbeståndet för alla barn 0 – 7 år i hela Sverige skulle reduceras med 50 %, betyder det nästan 1 500 000 ton reducerade CO2-ekvivalenter. Detta motsvarar de årliga konsumtionsbaserade utsläppen från över 160 000 svenskar. Att Leksaksbiblioteket är placerat just i Majorna, där invånarna är mer miljömedvetna än genomsnittet, samt enkelt kan ta sig till Leksaksbiblioteket utan bil, gör att förutsättningar för avvärjande nyköp och utsläppssnål transport stärks. Samtidigt skulle en stadsdel med i utgångspunkten mindre miljömedvetna invånare haft större ändringspotential. Detta gäller då särskilt för indirekta effekter, såsom normförskjutning och beteendeändringar som gynnar miljön. Eftersom Leksaksbibliotekets målgrupp är barn har verksamheten en enastående potential att påverka normer och beteende som kan bestå som ett mönster i vuxenlivet. Hjärnans belöningssystem lär sig tidigt att älska konsumtion, men detta kan motarbetas genom repeterande vistelser i en miljö där barnet upplever delande som något ”alla gör”. Just detta kan Leksaksbiblioteket erbjuda. Barn som lär sig om miljöhänsyn kan även påverka föräldrarnas inställning och således främja ett miljömedvetet beteende i familjen. Normförskjutning och beteendeändring kan få stora miljökonsekvenser i vuxenlivet. Om man till exempel väljer att dela bil genom bilpool i stället för att äga bil är växthusgas reduktionspotentialen på mellan 130 och 980 kg CO2-ekvivalenter per hushåll per år. Andra samhällsnyttor Leksaksbiblioteket bidrar med är levande gatuplan, en social mötesplats, tillgång till leksaker för familjer utan ekonomiska medel, och bättre hälsoförutsättningar för barn genom erbjudande av giftfria leksaker. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att Leksaksbiblioteket kan vara en viktig aktör i samhället och genom delningsverksamheten bidra till en rad miljö- och samhällsnyttor. The Sharing Economy is perceived by many as having positive effects on the environment in terms of resource and emission reductions through decreased consumption. One such sharing initiative is the Toy Library in Gothenburg, which lends toys to children aged 0 – 7. The goal of this study is to identify and evaluate the potential the Toy Library has to reduce environmental impacts. The method used is to both assess direct and indirect environmental effects. Direct effects are estimated as a potential reduction in greenhouse gas emissions by reducing the toy stock per child in the Toy Library's target group. The potential reduction is discussed in relation to the conditions offered by the Toy Library, and the members' actual actions. The evaluation of indirect effects relates to the Toy Library's potential to influence norms that subsequently influence behavior patterns, now and in the future. An important data source is a survey carried out by the Toy Library during late summer 2019 with its members. The results indicate that the Toy Library has intriguing potential for reducing direct emissions and that if all children in the Toy Library's target group in Gothenburg reduce their toy stock (536 toys on average per child) by 50 %, it would mean an avoided production and transport of ca 82 000 ton CO2 equivalents. This corresponds to the emissions from the total yearly consumption of 9 096 Swedes. Furthermore, as the Toy Library's target group is children, the organization has a high potential to influence norms and behavior, and thereby indirectly reducing environmental impact. In summary, the study shows that the Toy Library can play an important societal role and through its sharing activities contribute to several environmental and social benefits.
|
|---|