«Det er veldig fristende å synge med, men så er man litt sånn ‘hm, kan jeg egentlig det?’» En kvalitativ studie av ungdomsskoleelevers kritiske tilnærming til kontemporær, transspråklig sanglyrikk i norskundervisningen.
I den nye læreplanen (LK20) defineres både verdier og kjerneelementer i norskfaget, og flerspråklighet som ressurs og kritisk tilnærming til tekst er sentralt. Formålet med denne kvalitative studien er å undersøke hvordan et utvalg ungdomsskoleelever tilnærmer seg kontemporær, transspråklig sanglyri...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Master Thesis |
| Language: | Norwegian Bokmål |
| Published: |
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://hdl.handle.net/10852/79808 http://urn.nb.no/URN:NBN:no-82946 |
| Summary: | I den nye læreplanen (LK20) defineres både verdier og kjerneelementer i norskfaget, og flerspråklighet som ressurs og kritisk tilnærming til tekst er sentralt. Formålet med denne kvalitative studien er å undersøke hvordan et utvalg ungdomsskoleelever tilnærmer seg kontemporær, transspråklig sanglyrikk kritisk i norskundervisningen. Dette er tekster som omgir elevene daglig, og derfor søker denne studien å finne ut hvilke betraktninger de har om det transspråklige og i hvilken grad de tilnærmer seg tekstene kritisk. Jeg gjennomførte forskergenererte aktiviteter i form av to fokusgruppeintervjuer med artefakter, sang-lyrikk, der min rolle som forsker var aktiv. Jeg filmet begge intervjuene, transkriberte dem og analyserte dem abduktivt. Studiens utvalg er seks elever fra tiendeklasse på en skole i Oslo: fem jenter og én gutt. Elevene var en tilfeldig blanding av minoritetsspråklige og majoritetsspråklige. Jeg valgte ut fire sang-tekster som fungerte som artefakter i intervjuene: Make Room av ISÁK, IMAM av Silvana Imam, Føler Meg Selv av Myra og jeg bruker ikke kondom av MARS. Sanglyrikken består av tekst på nord-samisk, arabisk, fransk, spansk, engelsk, svensk og norsk. I intervjuene fikk elevene en case som fungerte som utgangspunkt for diskusjonen knyttet til sanglyrikken. I casen ba jeg dem velge ut to av fire sangtekster jeg kan bruke i norskundervisningen når jeg starter som lærer i en åttendeklasse høsten 2020. Datamaterialet analyserte jeg i lys av teori knyttet til flerspråklighet, der begrepet transspråking er viktig, slik Canagarajah (2013) og García og Li Wei (2019) bruker det. Elevenes krititske tilnærming til sanglyrikken ser jeg blant annet i lys av Janks (2010) teori om kritisk literacy. Blant funnene i analysen er at elevenes holdning til transspråklige tekster i hovedsak er positiv, så lenge en oversettelse er tilgjengelig. De transspråklige tekstene muliggjorde at elevene kunne benytte ulike språkressurser, samtidig anerkjente de verdien det kan ha for flerspråklige elever å bruke hele sitt lingvistiske repertoar i undervisningen. Videre kom ulike stereotypiske holdninger frem når vi snakket om forskjellige språk og det språklige fenomenet banning. Jeg fant også at vurdering av sangteksters innhold i små grupper kan være svært fruktbart. De multiple tekstene synes å hjelpe elevene med å formulere hver enkelt teksts særegenhet. Men lesningen er overfladisk og bokstavelig, derfor synes tekstenes potensielle tvetydighet vanskelig å få tak i. Inntrykket elevene har av artistene får også plass i tolkningen. De didaktiske implikasjonene av denne studien viser at elevene jeg forsket med er overmodne for en transspråklig tilnærming til tekst i klasserommet. Fordi elevene i varierende grad hadde en kritisk tilnærming til tekstene, bekreftes behovet for å arbeide kritisk med populærmusikkens sanglyrikk. Analyse av kontemporær, transspråklig sanglyrikk engasjerer elevene, og viser at det er en svært fruktbar måte å bli kjent med deres interesser og kunnskap om populærkulturen på. Abstract Multilingualism as a resource and a critical approach to text are central in the new curriculum in Norway (LK20). The purpose of this qualitative study is to examine how a sample of secondary school students critically approach tranlingual lyrics in the Norwegian subject. This study seeks to discover their views on translingual practices and to what extent they critically approach texts that surround them daily. I conducted researcher-generated activities: two focus group interviews with song lyric artifacts, where my role as a researcher was active. I filmed both interviews, transcribed them and abductively analysed them. The study's sample is six pupils, five girls and one boy, from 10th grade at a school in Oslo. Some students had Norwegian as first language while others did not. I selected four lyrics that served as artifacts in the interviews: Make Room by ISÁK, IMAM by Silvana Imam, Føler Meg Selv [Feeling Myself] by Myra and jeg bruker ikke kondom [I don’t use condoms] by MARS. The songs contain lyrics in various languages, including Northern Sami, Arabic, French, Spanish, English, Swedish and Norwegian. In the interviews, I provided students with a case that served as the starting point for the discussion related to the lyrics. In the case, I asked them to pick two of the four lyrics I could use in Norwegian instruction when I start as an eighth-grade teacher in the fall of 2020. I analysed the data in light of theory related to multilingualism, where the term translanguaging is important (Canagarajah, 2013; García & Li Wei, 2019). I viewed the students' critical approach to the lyrics in light of Jank's (2010) theory of critical literacy. The findings indicate that students' attitudes to translingual texts were mainly positive, as long as a translation was available. The translingual texts enabled students to use different linguistic resources, and at the same time recognizing the value it could have for multilingual students to use their entire linguistic repertoire in teaching. Furthermore, different stereotypical attitudes emerged when we talked about different languages and the linguistic phenomenon of cursing. I also found that assessing the content of lyrics in small groups can be very productive. The multiple texts seemed to enable students to formulate the different traits of each text, but their reading was superficial and literal, making the potential ambiguity of the texts difficult to grasp. The students' impressions of the artists also appeared in their interpretations. The didactic implications of this study show that the participants were ready for a translingual approach to texts in the classroom. The students had a critical approach to the texts to varying degrees, which affirmes the need to work critically with popular music lyrics in the classroom. Analysis of contemporary, translingual lyrics engages students and may allow teachers to get to know students' interests and knowledge about popular culture. Čoahkkáigeassu «Lea hui miella lávlut mielde, muhto de lean veahá nie “hm, sáhtán go jur dan gal dahkat?» Kvalitatiiva dutkkus nuoraidskuvllaohppiid oainnuin máŋggagielalaš, dálááigásaš lávllalyrihkkageavaheapmái dárogieloahpahusas. Ođđa oahppoplánain (LK20/OM20) lea máŋggagielalašvuohta resursan okta fága árvvuin ja kritihkalaš lahkoneapmi teavsttaide lea okta váldoelemeanttain dárogielfágas. Ulbmil dáinna kvalitatiiva dutkosiin lea guorahallat movt nuoraidskuvllaoahppit jurddašit kritihkalaččat dálááiggi, máŋggagielat lávllalyrihka birra dárogieloahpahusas. Dá leat teavsttat maid oahppit dovdet iežaset árgabeaivvis, ja dutkkus galgá guorahallat makkár jurdagat sis leat máŋggagielalašvuođa birra ja man muddui sii gieđahallet teavsttaid kritihkalaččat. Mun čađahin guokte dutkanvuđot fokusjoavkojearahallama artefávttaiguin, ja mus lei aktiiva rolla dutkin. Dutkanjoavkkus ledje guhtta logátluohká oahppi ovtta skuvllas Oslos: vihtta nieidda ja okta bárdni. Mun válljejin njeallje lávllateavstta mat doibme artefáktan jearahallamiin: Make Room - ISÁK, IMAM - Silvana Imam, Føler Meg Selv – Myra, ja jeg bruker ikke kondom – MARS. Lávllalyrihkas leat teavsttat davvisámegillii, arábagillii, fránskka- ja spánskkagillii, eŋgelas- ja ruoŧagillii ja dárogillii. Oahppit ožžo ášši (case) mii doaimmai vuolggasadjin lávllalyrihka digaštallamii. Casas bivden sin válljet guokte dain dan njealji lávllateavsttas maid sáhtán geavahit dárogieloahpahusas go álggán bargat gávccátluohká oahpaheaddjin 2020 čavčča. Mun filbmejin goappaš jearahallamiid, transkriberejin ja analyserejin abtuktiivvalaččat. Dutkanmateriála guorahallen máŋggagielalašvuođa teoriijaid vuođul, main doaba tránsagielalaš (máŋggagielalaš) lea dehálaš, nu go Canagarajah (2013) ja Garía ja Wei (2019) geavaheaba dan. Ohppiid kritihkalaš lahkonanvuogi lávllalyrihkkii árvvoštallen Janks (2010) kritihkalaš girjjálašvuođa teoriijai mielde. Boađus analysain lea ahte ohppiid mielas leat máŋggagielalaš teavsttat oppalaččat positiivvat, jus fal gávdno jorgalus teavsttain. Máŋggagielalaš teavsttat dagahit ahte ohppiide lea vejolaš geavahit iešguđetlágan giellaresurssaid, ja seammás sii dohkkehedje ahte máŋggagielat ohppiide lea mávssolaš beassat oahpahusas geavahit buot gielaid maid máhttet. Ságastallamiin gielaid birra ja garrudeami birra gielalaš fenomenan, ihte maid ovdagáttut. Mun gávnnahin maiddái ahte analyseret teavsttaid unnit joavkkuin sáhttá doaibmat hui bures. Dát girjás teavsttat orrot veahkeheame ohppiid dulkot teavsttaid coages vugiin, nu go: dulkot teavstta erenomášvuođaid, muhto goitge lohkat coahkásit ja bustávalaččat, ja danne orrot teavsttaid vejolaš duppal oaivilat leame váddásat ipmirdit. Ohppiid jurdagat artisttaid birra bohte maiddái ovdan dulkojumis. Eanas oahppit eai báljo hálit válljet guokte lávllateavstta. Dán dutkosa didaktiivvalaš implikašuvnnat čájehit ahte oahppit geat ledje mielde dutkamis leat bures láddan teavsttaid gieđahallat máŋggagielalašvuođa ektui. Ahte oahppit iešguđetge muddui gieđahalle teavsttaid kritihkalaččat, duođašta ahte lea dárbbašlaš bargat kritihkalaččat dálááiggi musihka lávllalyrihkain. Dálááiggi, máŋggagielat lávllalyrihka analysa movttiidahttá ohppiid, ja čájehuvvo ahte dat lea buorre vuohki oahpásnuvvat sin beroštumiide ja máhtuide dálááiggi kultuvrra ektui. Sammanfattning I den nya norska läroplanen (LK20) är flerspråkighet som resurs och kritisk närmande till text centralt i ämnet norska. Syftet med denna kvalitativa studien är att undersöka hur ett urval högstadieelever kritiskt närmar sig samtida tvärspråklig sånglyrik i norskundervisningen. Detta är texter som omger eleverna dagligen, och därför försöker denna studie att reda ut vilka betraktningar de har om det tvärspråkliga och i vilken grad de närmar sig texterna kritiskt. Jag genomförde forskargenererade aktiviteter i form av två fokusgruppsintervjuer med sånglyrik artefakter, där min roll som forskare var aktiv. Jag filmade bägge intervjuer, transkriberade dem och analyserade dem abduktivt. Studiens urval består av sex elever från årskurs 10 på en skola i Oslo: fem flickor och en pojke. Eleverna bestod av en slumpmässig blandning av personer med norska som modersmål och personer utan norska som modersmål. Jag valde ut fyra sångtexter som fungerade som artefakter i intervjuerna: Make room av ISÁK, IMAM av Silvana Imam, Føler Meg Selv av Myra och jeg bruker ikke kondom av MARS. Sång¬lyriken består av text på nord-samiska, arabiska, franska, spanska, engelska, svenska och norska. I inter¬vjuerna fick eleverna ett praktikfall som fungerade som utgångspunkt för diskussionen knutet till sång¬lyriken. I praktikfallet bad jag dem att välja ut två av fyra sångtexter som jag kan använda i norsk¬under¬visningen när jag börjar som lärare i årskurs 8 hösten 2020. Datamaterialet analyserade jag i ljuset av teori knutet till flerspråkighet, där begreppet transspråkande är viktig, såsom Canagarajah (2013) och García och Li Wei (2019) använder det. Elevernas kritiska närmande till sånglyriken ser jag bland annat i ljuset av Janks (2010) teori om kritisk literacy. Bland rönen i analysen är att elevernas attityd till tvärspråkliga texter är huvudsakligen positiv, så länge en översättning finns tillgänglig. De tvärspråkliga texterna möjliggjorde för eleverna att använda olika språkresurser, och samtidigt erkände de värdet som finns för flerspråkiga elever att nyttja hela sitt lingvistiska repertoar i undervisningen. Vidare framträdde olika stereotypiska attityder när vi talade om olika språk och det språkliga fenomenet att svära. Jag kom även fram till att bedömning av sångtexternas innehåll i små grupper kan vara väldigt produktivt. De flera olika texterna verkar hjälpa eleverna med att formulera varje enskild texts säregenhet. Men läsningen är ytlig och bokstavlig, vilket gör det potentiellt svårt att fånga upp de olika texternas säregenhet. Intrycken som eleverna hade av artisterna tog också plats i tolkningen. De didaktiska implikationerna av denna studie visar att eleverna i studien är mogna för en tvärspråklig närmande till text i klassrummet. Eleverna närmade sig texterna i varierande grad ur en kritisk synvinkel, vilket bekräftar behovet av att arbeta kritiskt med populärmusikens sånglyrik i klassrummet. Analys av nutida, tvärspråklig sånglyrik engagerar eleverna, och visar att det är ett fruktbart sätt att bli bekant med deras intressen och kunskap om populärkulturen. |
|---|