När smart specialisering kom till Norge - En organisationsteoretisk analys av flernivåinteraktion och EU:s mjukare sida
Denna masteruppsats tar utgångspunkt i frågan om varför subnationella myndigheter i Norge responderar på ändringar i omgivningarna inom ramen för EU. Den ändring som står centralt är framväxten av en tydligare forsknings- och innovationspolitisk dimension inom EU:s regionalpolitik genom introduktion...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Master Thesis |
| Language: | Swedish |
| Published: |
2015
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://hdl.handle.net/10852/45907 http://urn.nb.no/URN:NBN:no-50125 |
| Summary: | Denna masteruppsats tar utgångspunkt i frågan om varför subnationella myndigheter i Norge responderar på ändringar i omgivningarna inom ramen för EU. Den ändring som står centralt är framväxten av en tydligare forsknings- och innovationspolitisk dimension inom EU:s regionalpolitik genom introduktionen av smart specialisering. Den norska subnationella myndighet som är föremål för det politikområdet är fylkeskommunerna. Detta är ett resultat av en förflyttning av ansvaret för regional forskning från nationell- till subnationell nivå i förbindelse med förvaltningareformen 2010. För att förklara fylkeskommuens roll i relation till EU tar jag utgångspunkt i förståelsen baserat på flernivåstyre. Det innebär att EU har öppnat upp ett större handlingsrum för andra aktörer än de nationella, däribland subnationella myndigheter. För att försöka förklara den subnationella nivåns respons nyttjas däremot faktorer härlett från organisationsteori. För att undersöka detta har jag valt att studera fallet med Nordland fylkeskommun närmare. Responsen i detta fall är känd och avser en viss ändring i utformningen av regional forsknings- och innovationspolitik och i interaktionen mellan den subnationella och överstatliga styrnivån. De emipriska fynden i studien visar att organisationsstrukturen på överstatlig- och nationell nivå har givit upphov till ett ökat utrymme för fylkeskommunen att handla oberoende av nationell nivå. Förståelsen av politikfältet skiljer sig något åt mellan nationell nivå och fylkeskommunens. Däremot identifierar sig fylkeskommunen med EU:s sätt att tänka kring regional utveckling baserat på smart specialisering. Detta ses även i relation till regionens önskemål om ett bredare nätverk utanför Norge. Organisatorisk kapacitet har dock till syne haft mest betydelse för responsen. De finansiella tillgångarna och personal gjorde det möjligt att utreda initiativet och följa upp arbetet utan att det gick på bekostnad av övrig verksamhet. |
|---|