| Summary: | Vargstammen i Sverige och Norge utgör en gemensam skandinavisk population med utbredning över riksgränsen. Årliga inventeringar genomförs vintertid i respektive land. Miljødirektoratet och Naturvårdsverket har utarbetat nya gemensamma skandinaviska riktlinjer för inventering av varg. De nya riktlinjerna används från och med vintern 2014-2015. Antal, utbredning och beståndsutveckling i vargpopulationen i Skandinavien dokumenteras i första hand genom inventering av antal revir med familjegrupper och revirmarkerande par under inventeringsperioden 1 oktober - 31 mars. Populationens storlek är beräknad med samma metod som föregående vinter (från antal valpkullar till antal individer). Inventeringen genomförs i huvudsak genom spårning på snö samt DNA-analyser av spillning och urin. Information från radiotelemetri, annan forskningsdata och döda vargar används när sådan information finns tillgänglig. Länsstyrelserna i Sverige respektive Høgskolen i Hedmark tillsammans med SNO (Statens Naturoppsyn) i Norge är ansvariga för att genomföra inventeringen i fält. De kontrollerar även i fält de rapporter om spår och andra observationer som allmänheten i stor utsträckning bidrar med under inventeringsarbetet. Under hela inventeringssäsongen 2014-2015 dokumenterades 49 familjegrupper av varg i Skandinavien varav 41 inom Sverige, 5 längs riksgränsen (delas av Sverige och Norge) och 3 inom Norge. Nitton revirmarkerande par dokumenterades varav 11 i Sverige, fem längs riksgränsen och tre i Norge. Med samma metod som användes förra säsongen (som inkluderar levande men även kända döda vargar under hela inventeringssäsongen) och med 46 föryngringar som grund beräknades vinterpopulationen till 460 vargar (95% CI = 364-598) i Skandinavien. Den svenska populationen med halva gränsrevir inkluderade beräknades med samma metod till 415 (95% CI = 328-539) vargar. Hela den norska populationen inklusive gränsreviren inventeras fortsatt i fält. Inom Norge dokumenterades 33-35 vargar medan det i de gränsöverskridande reviren dokumenterades minst 40 vargar. En ny finskrysk varg dokumenterades under inventeringsperioden vid ett tillfälle i Norrbottens län, nära finska gränsen. Två sedan tidigare kända finskryska vargar fanns fortsatt kvar i Sverige i varsin familjegrupp med valpkullar födda 2014 (Tiveden och Prästskogen). Den genomsnittliga inavelskoefficienten som uppskattar inavelsnivån i populationen har beräknats till 0.25 för vinterns familjegrupper. Varg, Canis Lupus, antal familjegrupper, antal revirmarkerande par, populationsstorlek, populationsutveckling, Skandinavien, Wolves, Canis Lupus, monitoring, population trends, Scandinavia Wolves in Sweden and Norway are members of a joint cross-boundary Scandinavian wolf population. In both countries, the wolf population is monitored each winter. The Swedish Environmental Protection Agency and the Norwegian Environment Agency have made new joint Scandinavian guidelines and instructions for monitoring of wolves; these guidelines were used for monitoring in winter 2014-2015. Numbers, distribution and trends in the wolf population in Scandinavia are primarily determined through a survey of family groups and territorial pairs during 1 October - 31 March. The survey of wolves is done mainly through snow-tracking and DNA-analyses of scats and urine. Information from GPS-collars, other research data and dead wolves are used when available. The County Administrative Boards in Sweden and Hedmark University College together with the Norwegian Nature Inspectorate (SNO) in Norway are responsible for collecting field data. They also confirm reports of tracks and other observations by the public. Contributions from the public are very important for wolf monitoring. During winter 2014-2015, 49 family groups were documented in Scandinavia; 41 within Sweden, five on the Norwegian-Swedish border, and three within Norway. Nineteen territorial pairs were confirmed; 11 within Sweden, five on the border and three within Norway. Using the same method as last winter and based on the number of reproductions, Scandinavian wolf numbers were estimated to 460 (95% CI = 364-598), with the Swedish sub-population estimated to 415 (95% CI = 328-539). The calculation includes both alive and dead wolves during the monitoring period. The smaller Norwegian population was counted directly in the field. Inside cross-boundary territories, a minimum of 40 wolves were counted, in addition to 33-35 individuals found only in Norway. One new Finnish-Russian immigrant wolf was verified in northeastern Sweden during winter. Two Finnish-Russian previously known wolves were still alive in the Swedish part of the population, both in separate family groups and both reproduced in spring 2014. The estimated average inbreeding coefficient in family groups was 0.25 in winter. © Rovdata och Viltskadecenter, SLU. Publikationen kan citeras fritt med källhänvisning.
|
|---|