| Summary: | Syftet med studien var att beskriva förskollärares uppfattning av vad jämställdhetsarbetet i förskolan innebär samt hur förskollärare uppfattar barnens möjligheter att vara delaktiga i det. Studien utgick från en kvalitativ metod med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare i en kommun i norra Sverige. Intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av en analysmodell bestående av sju steg som resulterat i tre olika beskrivningskategorier. Kategorierna utgick från studiens forskningsfrågor med tillhörande underrubriker som ringar in förskollärarnas uppfattningar av förskolans jämställdhetsarbete samt deras uppfattningar av att göra barnen delaktiga i arbetet. Förskollärarnas uppfattningar bestod främst av att barnen kunde göras delaktiga vid samtal som barnen tog initiativ till. Förskollärarna ansåg att det var en komplicerad uppgift. Flera ansåg att det fanns en risk att överföra begränsande normer och förutfattade meningar till barnen om de gjorde barnen delaktiga i samtal kring orättvisor, normer, genus och kön. Det ansågs även komplicerat då pedagogerna inte hade tillräckliga kunskaper kring begreppen jämställdhetsarbete och delaktighet. Jämställdhetsarbetet skedde osystematiskt och fokus låg på förskollärarnas könsneutrala förhållningssätt gentemot barnen. En central slutsats är att förskollärarnas syn på sig själv som förmedlare av värden och kunskap till barnen begränsade barnens möjligheter till att bli delaktiga i jämställdhetsfrågor.
|
|---|