| Summary: | Under de senaste 8 åren har vi och våra brokollegor på Ramboll i Luleå fått förmånen att arbeta med tre stora landmärken i Stockholmsområdet. Tre stora broar som var och en varit i funktion i nästan hundra år. Otaliga gånger har de passerats av cyklister, gående, bussresenärer, tågresenärer, spårvagnsresande, bilister och båtar. Med sina silhuetter har de varit en del av stadsbilden och landskapet, någonting blicken söker för att orientera sig med - landmärken. Tusentals minnen har skapats på och omkring dessa broar i olika väder och årstider och i varierande sinnesstämningar. En bro som existerat under så lång tid blir helt naturligt väldigt betydelsefull, inte bara för att den hjälper dig att komma över till andra sidan, utan även på ett annat plan - det går liksom inte att tänka bort den, att den inte längre skulle finnas. När vi konstruerar nya broar ger vi dem en livslängd som de förväntas hålla, vanligen 100 eller 120 år. Alltså något längre än en människas förväntade livslängd. Vad händer när livslängden har uppnåtts, när bron kanske inte orkar mer fast vi inte är beredda att ta farväl? Här en kort beskrivning av broarna som har engagerat så många under årens lopp. Godkänd;2021;Nivå 0;2021-10-21 (alebob)
|
|---|