| Summary: | Sammanfattning: Socialtstöd är en viktig hälsofaktor. Ungdomar behöver socialt stöd för att delta mer i fysisk aktivitet och idrott. Främst föräldrarna är en viktig grupp men även vänner, syskon och tränare. Socialt stöd består av materiella och immateriella stöd. Materiellt stöd utgörs av instrumentalt och villkorligt stöd och immateriellt stöd utgörs av motivation och informativt stöd. Syfte: Att undersöka 18-åriga ungdomars upplevelse om hur socialt stöd har påverkat deras idrottsutövande under tonårsperioden. Metod: Kvalitativ metod användes för att besvara syftet och få fram deltagarnas upplevelser. Datainsamlingen bestod av fyra fokusgrupper med fyra deltagare i varje. Tre grupper bestående av tjejer och en grupp med killar. Deltagarna var 18 år, aktiva inom en lagidrott eller individuell idrott och gick sista året på ett idrottsgymnasium i norra Sverige. Efter fokusgrupperna transkriberades inspelningarna och det insamlade materialet analyserades sedan i en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i en huvudkategori; Ungdomars idrottssatsande möjliggörs av socialt stöd från betydelsefulla personer och fem underkategorier; (1) uppmuntran och beröm (2) förebilder och trygghet (3) drivande konstruktiv kritik (4) möjliggörande (5) grupptillhörighet. Resultatet visade att olika personer har haft betydelse på olika sätt. Det framkom att föräldrarna var de som haft allra mest betydelse och inflytande vad gäller socialt stöd och idrottande. Uppmuntran, beröm och transport är det sociala stöd som varit av störst betydelse för att möjliggöra deltagarnas idrottande. Slutsats: Slutsatsen tyder på att socialt stöd från människor i ens omgivning är av stor betydelse och påverkar idrottandet positivt.Nyckelord: hälsopromotion, socialt stöd, self-efficacy, KASAM, idrott och fysisk aktivitet.
|
|---|