GIS i planhantering : kostnads - nyttoanalys

Denna rapport redovisar en kostnads-nyttoanalys för införande av geografiska informationssystem i hanteringen av detaljplaner och områdesbestämmelser. Kostnads-nyttoanalysen är en del i GIS-projektet Planinformation som drivs på länsstyrelsen i Norrbottens län. Projektet drivs som ett pilotprojekt i...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Lundqvist, Anna
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: Luleå 1995
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-62420
Description
Summary:Denna rapport redovisar en kostnads-nyttoanalys för införande av geografiska informationssystem i hanteringen av detaljplaner och områdesbestämmelser. Kostnads-nyttoanalysen är en del i GIS-projektet Planinformation som drivs på länsstyrelsen i Norrbottens län. Projektet drivs som ett pilotprojekt i samarbete med Piteå kommun och lantmäteriet i Norrbotten. Huvudsyftet med kostnads-nyttoanalysen var att undersöka om det är lönsamt att in-föra GIS i hanteringen av detaljplaner och områdesbestämmelser. Analysen skulle också föreslå ett handlingsalternativ och fungera som beslutsunderlag för det fortsatta arbetet. Andra viktiga mål var att ge ökad medvetenhet om effekterna av ett GIS-införande samt ge ökad motivation för GIS-projektet. Analysen avgränsades till att enbart omfatta detaljplaneprocessen fr. o. m. att en plan antas av kommunfullmäktige. Dessutom behandlades endast effekter inom länsstyrelsen, lantmäteriet och kommunen. Först gjordes en beskrivning av nuläget och den föreslagna förändringen med hjälp av informationsanalys. Sedan identifierades de förändringar som förslaget innebär jämfört med nuläget. De icke mätbara förändringarna beskrevs i ord medan värdena för de mätbara förändringarna användes i de följande kostnads-nyttokalkylerna. Totalt genomfördes sex kalkyler. De olika kalkylerna gjordes dels med avseende på vilken av de tre organisationerna som antogs ansvara för ajourföring av GIS-databasen och dels med avseende på hur många av länets 14 kommuner som antogs delta i projektet. Antalet deltagande kommuner delades in i två alternativ. Dels att endast Piteå kommun deltar, dels att samtliga kommuner i länet deltar. Noggrannheten i kalkylernas resultat analyserades sedan i en känslighetsanalys. De uppgifter som har använts i utredningsarbetet är till stor del baserade på intervjuer med berörda personer inom länsstyrelsen, lantmäteriet och Piteå kommun. Förutom detta har även tidigare arbeten inom området legat till grund för analysen. Resultatet av kostnads-nyttoanalysen visade att projektet har en ...