Cykling och gående vid större vägar : Resultat av enkät

Denna rapport är en del i projektet ”Cykling och gående vid större vägar” och avser den enkät som genomförts för att studera resvanor, trygghet, säkerhet samt framkomlighet längs större vägar med fokus på gående och cyklister hos boende längs eller vid de aktuella platserna. Syftet med enkätundersök...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Arnehed, Sebastian, Johansson, Charlotta
Format: Report
Language:Swedish
Published: Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten 2012
Subjects:
Bor
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-25422
Description
Summary:Denna rapport är en del i projektet ”Cykling och gående vid större vägar” och avser den enkät som genomförts för att studera resvanor, trygghet, säkerhet samt framkomlighet längs större vägar med fokus på gående och cyklister hos boende längs eller vid de aktuella platserna. Syftet med enkätundersökningen är att belysa hur fotgängare och cyklister upplever framkomligheten, säkerheten samt tryggheten längs de utvalda platserna i undersökningen. Syftet är även att om möjligt dra generella slutsatser om effekten av olika fysiska åtgärder som genomförts för att underlätta för gående och cyklister. Sammanlagt har tio vägsträckor och platser valts ut för enkätundersökningen. Platserna är lokaliserade från Luleå i norr till Ystad i söder. Urvalet har skett med åtanken att ge en representativ översikt över olika lösningar för att antingen färdas längs med eller korsa en större väg, till fots eller med cykel, med målet att ha en spridning över landet med olika klimat.Urvalet av respondenter har skett genom en geografisk avgränsning kopplad till de aktuella sträckorna och platserna. Till varje hushåll skickades två enkäter som två vuxna eller ungdomar i åldrarna 15 - 17 år ombads att fylla i. Enkäten skickades till 2535 hushåll och totalt svarade 1145 personer på enkäten ( svarsfrekvens 22,6 % per antaget antal respondenter, och 44,2 % per hushåll).Respondenterna utrycker generellt en oro för sin säkerhet och trygghet. De som är mest nöjda är de som bor vid och färdas längs en väg där separeringen sker med räcke, vilket var förväntat. De som är mest oroliga är de som bor vid en väg där separeringen sker genom målad kantlinje, vilket inte var förväntat. De är något mer oroliga än de som bor vid väg utan åtgärder för GC-trafik annat än bred vägren. I fortsatta arbete bör det därför undersökas hur fordonsflödet och hastigheterna påverkar respondenternas trygghet, dvs om det egentligen är de aspekterna man är orolig för och att åtgärderna inte har räckt till för att kompensera för hastigheterna. Det bör även undersökas om ...