Regional dynamik vid Bottenviken : en jämförande analys av utvecklingen i Norra Österbotten, Norrbotten, Uleåborg och Luleå

Föreliggande rapport jämför samhällsutvecklingen i Norra Österbotten och Uleåborg respektive Norrbotten och Luleå. Mellan 1970 och 1997 har Uleåborgs folkmängd ökat med 60 procent mot endast 21 procent i Luleå. I hela Norra Österbotten har befolkningsökningen under samma period uppgått till 20 proce...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Lundgren, Nils-Gustav, Ylinenpää, Håkan
Format: Report
Language:Swedish
Published: Luleå tekniska universitet, Samhällsvetenskap 2000
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-23290
Description
Summary:Föreliggande rapport jämför samhällsutvecklingen i Norra Österbotten och Uleåborg respektive Norrbotten och Luleå. Mellan 1970 och 1997 har Uleåborgs folkmängd ökat med 60 procent mot endast 21 procent i Luleå. I hela Norra Österbotten har befolkningsökningen under samma period uppgått till 20 procent att jämföra med 3 procent i Norrbotten. I en finsk-svensk jämförelse har endast fem län i demografiskt avseende utvecklats starkare än Norra Österbotten. De båda regionernas strukturomvandling på branschnivå uppvisar många likheter. Areella näringar och tillverkningsindustrin minskar sin relativa betydelse, medan tjänstsektorer av olika slag ökar i omfattning. Samtidigt förändras efterfrågan på arbetskraft i en utbildningskrävande riktning. Denna tendens tyck dock vara något snabbare på den östra än på den västra sidan av Bottenviken. Generellt sett konvergerar dock såväl bransch- som utbildningsstrukturen i de båda regionerna. På en mer detaljerad nivå finns emellertid viktiga skillnader. På den finska sidan expanderar en högteknologisk elektronik-, dator-, instrument- och bioteknikindustri snabbt, medan dess betydelse på den svenska sidan närmast är försumbar. Det har bl a medfört att av samtliga sysselsatta med högskole- eller universitetsutbildning återfinns 20 procent inom högteknologisk tillverkning i den finska mot mindre än 10 procent i den svenska regionen. Utvecklingen mot en mer välintegrerad kunskaps- och forskningsorienterad ekonomisk utvecklingsmodell tycks gå snabbare och ha hunnit längre i den finska regionen än i den svenska. I ett försök att finna orsaker till denna skillnad har 14 "teser" utsatts för prövning. Dessa har delvis sitt ursprung i tvärsäkert formulerade uppfattningar framförda från olika håll i samband med projektets inledning. Teser har också formulerats och preciserats i samband med genomförda intervjuer och har dessutom förankrats i en teoretisk referensram; Michael Porters s k diamantmodell till förklaring av bestämningsfaktorer bakom nationell och regional konkurrenskraft. Våra ...