| Summary: | Syftet med undersökningen är att beskriva hur de som är familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner (familjer) i Östra Norrbotten upplever kontakten och mötet med socialtjänsten. Bakgrunden är att socialsekreterarna inom Individ- och familjeomsorgens barn- och familjeenhet har beskrivit att arbetet gentemot dessa grupper inte fungerar tillfredsställande. De har identifierat ett antal områden som är viktiga att förbättra. I stor utsträckning handlar det om att familjerna lämnas att klara uppdraget på egen hand när en placering väl är genomförd; handledning och stöd till dem prioriteras inte, andra arbetsuppgifter får företräde. Börje Lindberg, en privat familjehemskonsulent, menar att handledning till familjehemmen är oerhört viktigt, för att de skall klara av och orka med uppdraget.Även familjerna upplever att kontakten med socialtjänsten kan förbättras. Samtidigt ger de en positiv bild av uppdraget och socialsekreterarna framställs på ett bra sätt, de lyssnar, är positiva och trevliga. I sina berättelser är de, trots bristerna, inte speciellt kritiska till socialtjänsten, vilket kan bero på att de har en stor förståelse för andra människor, så också för socialsekreterarna. Problemen ligger, enligt familjerna, till största del på det organisatoriska planet, inte på det individuella - socialsekreterarnas arbetssituation gör att de inte har möjlighet att uppfylla socialtjänstens åtaganden. Att socialtjänsten brister i arbetet innebär att stödet till familjerna är litet. I längden sätter socialtjänsten sig själv, familjerna och inte minst de utsatta barnen i en svår och många gånger ohållbar situation.Den situation som beskrivs är från familjernas sida mest uttalad i Kalix och i Haparanda. I Övertorneå och Överkalix är situationen något annorlunda, här har socialsekreterarna ett stort behov av att arbetet förbättras. Kompetensen är svår att upprätthålla i de mindre kommunerna där socialsekreterarna arbetar med alla förekommande ärenden. Godkänd; 2005; 20070919 (biem)
|
|---|