Metoder för att undersöka extrema regnhändelsers påverkan på dagvattensystemet

Detta projekt har genomförts av Luleå Tekniska Universitet i samarbete med 5 kommuner; Arvika, Skellefteå, Sundsvall, Trelleborg samt Växjö. Projektets syfte har varit att studera hur olika metoder kan användas för att utvärdera dagvattensystemets påverkan av extrema regnhändelser. Rapporten har skr...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Gustafsson, Anna-Maria, Svensson, Gilbert, Viklander, Maria
Format: Report
Language:Swedish
Published: Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten 2014
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-22597
Description
Summary:Detta projekt har genomförts av Luleå Tekniska Universitet i samarbete med 5 kommuner; Arvika, Skellefteå, Sundsvall, Trelleborg samt Växjö. Projektets syfte har varit att studera hur olika metoder kan användas för att utvärdera dagvattensystemets påverkan av extrema regnhändelser. Rapporten har skrivits i syfte att ge en övergripande bild av olika metoder och de osäkerheter som finns när de olika metoderna används. Materialet i rapporten är hämtat från aktuellt projekt samt från parallella studier vid forskningsgruppen Stadens vatten, LTU och från internationella och nationella studier för att ge ett så brett perspektiv på olika metoder som möjligt. De metoder som beskrivs i rapporten går från en väldigt enkel analys baserat på vanliga dimensioneringsekvationer som kan utföras i ett excelark eller för hand till analyser som kräver komplexa modeller som simulerar vattenföringen i ledningsnätet samt ytavrinning kopplat till infiltration. Alla metoder kräver någon form av nederbördsinformation och därför inkluderas i rapporten ett avsnitt om regn och framtida regn kopplat till klimatförändring. För att genomföra en analys krävs även parametrar att studera effekterna av olika körningar och i slutet presenteras ett kort avsnitt om indikationer som är lämpliga att använda vid utvärdering av dagvattensystemet. När en metod ska väljas är det viktigt att syfte med undersökning och resurser i form av tid, existerande data och pengar ställs mot varandra. En avancerad modell har ett större krav på indata, datakapacitet och på mätdata som den kan verifieras mot. I vissa fall är det bättre att använda en enklare modell med kontinuerligt, historiskt regndata medan i andra fall krävs en komplex modell som inkluderar t.ex. infiltration i permeabla ytor och att då använda sig av designregn för att klara av de begränsningar som ev. finns i datakapacitet och simuleringstid. Innan beslut tas om modell eller metod bör det noggrant funderas över varför modellen ska tas fram, hur den ska användas samt vilka data som finns tillgängliga ...