Perspektiv på Norrbottens samhällsutveckling, ekonomi och brottslighet till år 2030

Den anmälda brottsligheten i länets kommuner har generellt sett ökat under de senaste 30 åren, på samma sätt som med få undantag skett i alla andra svenska kommuner. Flest brott per invånare finns i Luleå, Haparanda, Gällivare och Boden, medan brotten i mindre kommuner som Pajala, Älvsbyn, Arvidsjau...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Lundgren, Nils-Gustav
Format: Report
Language:Swedish
Published: Luleå tekniska universitet, Samhällsvetenskap 2008
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-22104
Description
Summary:Den anmälda brottsligheten i länets kommuner har generellt sett ökat under de senaste 30 åren, på samma sätt som med få undantag skett i alla andra svenska kommuner. Flest brott per invånare finns i Luleå, Haparanda, Gällivare och Boden, medan brotten i mindre kommuner som Pajala, Älvsbyn, Arvidsjaur och Jokkmokk är påfallande få. Generellt sett har dock brottsökningen varit starkast i de kommuner som hade lägst nivå för ca 30 år sedan, främst Arjeplog, Älvsbyn, Överkalix, Piteå och Arvidsjaur. Övertorneå och Pajala utmärker sig som kommuner med en låg historisk brottsnivå och liten ökning fram till idag. I totalt antal finns givetvis brottsligheten främst lokaliserad till befolkningsrika kommuner som Luleå med nästan 9500 anmälda brott per år mellan 2004 och 2007 att jämföra med 230 i Arjeplog, 325 i Pajala och 340 i Överkalix under samma period. Då det gäller våldsbrott relaterade till antalet invånare begås dessa främst i Haparanda, men också i Luleå, Boden, Kiruna, Överkalix och Gällivare är våldsbrotten relativt frekventa. Stölderna minskar generellt i länet medan vålds- och sexualbrott, hot och kränkningar ökar. Det är en förändrad brottsbild som i allt väsentligt liknar den i landet i stort. En förklaring som BRÅ och Rikskriminalpolisen menar ligger bakom detta fenomen är en ökande individualisering och "JAG- fixering", en viss polarisering mellan medborgargrupper och, vad gäller hänsyn till kollektiva värderingar, försvagad moralbildning i samhället. Om detta är en viktig delförklaring till brottsutvecklingen gäller den uppenbarligen också i länet. I ett försök att besvara frågan om brotten i länets kommuner generellt sett kan sägas vara många eller få har en systematisk jämförelse skett kommun för kommun. Länets kommuner har relaterats till kommungrupper i övriga landet med i hög grad samma strukturella attribut vad gäller befolkning, arbetsmarknad och näringsliv. Det har då framgått att Gällivares totala brottslighet, liksom dess fördelning på undergrupper, är relativt sett omfattande. Även i Haparanda ...