Partialkoefficienter för hållfasthet i betongbroar längs Malmbanan

Denna rapport redovisar två metoder att bestämma nyanserade värden på betonghållfasthetens partialkoefficienter för befintliga betongbroar längs Malmbanan. Rapporten presenterar därefter dimensionerande drag- och tryck-hållfasthetsvärden för sju broar mellan Luleå och Boden. Hållfasthetsvärden är ba...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Nilsson, Martin, Ohlsson, Ulf, Elfgren, Lennart
Format: Report
Language:Swedish
Published: Luleå tekniska universitet, Byggkonstruktion och -produktion 1999
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-21891
Description
Summary:Denna rapport redovisar två metoder att bestämma nyanserade värden på betonghållfasthetens partialkoefficienter för befintliga betongbroar längs Malmbanan. Rapporten presenterar därefter dimensionerande drag- och tryck-hållfasthetsvärden för sju broar mellan Luleå och Boden. Hållfasthetsvärden är baserade dels på de nya partialkoefficienterna, dels på provresultat, Thun et al (1999). Provresultaten ligger till grund för karakteristiska hållfasthetsvärden som bestämts enligt BBK94 (1995). Partialkoefficienter för hållfasthetsvärdena har bestämts med vad som i rapporten benämns tabellmetoden och sannolikhetsteoretisk metod. Tabellmetoden är hämtad från NKB (1978) och NKB (1987). Metoden bygger, som namnet indikerar, på tabeller varur fyra delfaktorer till partialkoefficienten bestäms. Faktorerna behandlar (1) osäkerheter i karakteristiska värden och i förhållandet mellan hållfasthet i konstruktion och i provkropp etc.; (2) osäkerheter i beräk-ningsmodeller; (3) brottkaraktär (segt eller sprött) och (4) omfattningen av kontroll vid uppförandet av broarna. Den sannolikhetsteoretiska metoden för att bestämma partialkoefficienter tar i sin tur också hänsyn till osäkerheter i karakteristiska värden, i förhållandet mellan hållfasthet i konstruktion och i provkropp och osäkerheter i beräkningsmodeller. Metoden tar även med partialkoefficienter för laster, vilka här har satts till normenliga värden förutom tåglastens partialkoefficient som satts till 1,1 enligt en utredning av Östlund (1997) i bilaga A och används här endast vid statistiska beräkningar och godtas därför inte av Banverket. Inverkan av tåglast och last av betong och ballast ingår. Även broarnas individuella längder beaktas då tåglasternas dynamiska förstoringsfaktorer bestäms. Resultaten av bestämning av partialkoefficienten med tabellmetoden och den sannolikhetsteoretiska metoden ger för de sju broarna mellan Luleå och Boden något skilda resultat. Tabellmetoden ger generellt högre värden än den sannolikhetsteoretiska metoden. Tabellmetodens värden varierar ...