Mobilt larm och rörelsefrihet : upplevelser av ett mobilt trygghetslarm

Den framtida demografiska utvecklingen innebär en allt högre andel äldre i befolkningen i Sverige. En av de största utmaningarna för ett samhälle med en åldrande befolkning är att ordna vården och omsorgen om de äldre i framtiden. Många äldre håller sig aktiva och friska upp i allt högre ålder men e...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Melander-Wikman, Anita, Gard, Gunvor
Format: Report
Language:Swedish
Published: Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering 2006
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-21841
Description
Summary:Den framtida demografiska utvecklingen innebär en allt högre andel äldre i befolkningen i Sverige. En av de största utmaningarna för ett samhälle med en åldrande befolkning är att ordna vården och omsorgen om de äldre i framtiden. Många äldre håller sig aktiva och friska upp i allt högre ålder men en ökad medellivslängd innebär inte detsamma som en ökad hälsa. Oftast har den demografiska utvecklingen framställts som ett stort problem men nu börjar det även komma en diskussion som innebär att äldreboomen, sedd som ett kluster, även kan innebära en möjlighet ett tillväxtområde. Nya tjänster och ny teknik som vänder sig till en växande del äldre i befolkningen utvecklas och testas. Man vet från forskning att faktorer som har med den enskildes upplevelse av egenmakt, integritet och rörelsefrihet, det vill säga empowerment är av stor betydelse för bibehållen hälsa. Trygghet är också av betydelse. För att göra det möjligt att bo kvar så länge som möjligt i hemmet används ofta olika former av teknik. Trygghetslarm är vanligt och används av framförallt äldre men även av funktionshindrade. Syftet med projektet Mobilt larm (MTL CDH) var att undersöka hur dagens trygghetslarm används, utveckla och testa ett mobilt trygghetslarm samt undersöka hur detta larm upplevs utifrån ett empowerment perspektiv. Metoder som använts är analys av alla inkomna larm i Luleå kommun under en 5 dagars period, en intervention i form av ett mobilt larm med fallsensor som testades av 9 äldre personer under 3 veckor, intervju med testpersonerna och två enkäter kring funktion, användarvänlighet samt graden av rörelsefrihet som besvarats av testpersonerna. Resultatet visar att dagens trygghetslarm används förutom till att påkalla hjälp även som kommunikationsmedel för att skapa trygghet. Det testade mobila larmet sågs som en möjlighet till ökad rörelsefrihet. Det faktum att man var positionerad genom larmet upplevdes inte som integritetskränkande så länge man upplevde att det var personen själv som bestämde att använda larmet. Det testade larmet ...