Järnmalmens tyngd

Det här examensarbetet är inledningen av en historisk roman. Berättelsen utspelar sig i Malmberget i svenska Lappland runt förra sekelskiftet. Året var 1887 när järnvägen från Boden nådde Malmberget och möjliggjorde en storskalig järnmalmsbrytning. Under 1890-talet och 1900-talet etablerades flertal...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Filppa Uusitalo, Erika
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL) 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95680
Description
Summary:Det här examensarbetet är inledningen av en historisk roman. Berättelsen utspelar sig i Malmberget i svenska Lappland runt förra sekelskiftet. Året var 1887 när järnvägen från Boden nådde Malmberget och möjliggjorde en storskalig järnmalmsbrytning. Under 1890-talet och 1900-talet etablerades flertalet nya gruvor på berget. Till en början var det dagbrott, men när man var tvungen att frakta bort mer gråberg än vad man fick järnmalm övergick man till underjordsgruvor. Malmberget var under den här tiden Sveriges eget Klondyke (gruvorna i Kiruna etablerades först trettio år senare) och lockade många arbetssökande. De första som arbetade i gruvorna var rallarna som efter järnvägens slutförande blev kvar på orten. Människorna som kom till Malmberget för att arbeta i gruvorna fick inte köpa lös mark att bygga bostäder på. Marken runt berget ägdes av Kronan som vägrade att sälja. Staten förbjöd även avverkning av träd och det gjorde att det saknades ordentligt byggmaterial till hus. Därmed tvingades man till att bosätta sig i enkla jordkojor och skjul byggda av dynamitlådor längs bergssluttningen intill gruvorna. Det var extremt dåliga bostadsförhållanden i Malmberget under hela 1890-talet. Men trots de enkla bosättningarna var det ett relativt rikt folk som bodde i Malmberget, till skillnad från andra kåkstäder i Sverige. Arbetarna tjänade bra i gruvorna och det blev populärt för handlare och knallar att sätta upp sina bodar och stånd i Malmberget i samband med likviddagar. Då klädde malmbergsborna upp sig och spenderade pengar. I Lappland rådde det under den här tiden spritförbud. Men rallarna och de tidiga gruvarbetarna var vana att supa. Det utnyttjades av lönnkrögare som smugglade in brännvin som såldes dyrt. Med spriten som flödade var samhället inte lämpligt för barnfamiljer. Frälsningsarmén och olika religiösa samlingar tog tillsammans med polisen upp kampen mot lönnkrögarna – en kamp som skulle komma att vara i decennier. Det var det här Malmberget som karaktären Anja Nuri anlände till. Hon rymde tillsammans ...