| Summary: | Konkurrenssituationen på den svenska transportmarknaden är i dag hård. Det är därför viktigt för en ny aktör att bygga upp ett transportsystem som är bättre än sina konkurrenters. Under hösten 2005 startade OnRoad sin satsning på den svenska inrikesmarknaden. Satsningen är ett samarbete mellan tio företag inom transportbranschen och syftar i att skapa ett nätverk för inrikes lastbilstransporter. Syftet med det här arbetet var att planera linjetrafiken mellan hubbarna i detta nätverk. Nätverket består av 19 hubbar från Malmö i söder till Luleå i norr. Ett krav på linjetrafiken i nätverket var att gods skulle kunna transporteras mellan alla terminaler. Detta betydde inte att det skulle finnas direktlinjer mellan alla terminaler. Det gavs alltså möjligheter till att transportera gods via flera terminaler innan det nådde sin slutdestination. I arbetets referensram beskrevs den bakomliggande teorin som finns inom området. Denna teori låg sedan som bakgrund för vårt fortsatta arbete. Vårt arbete bestod i att skapa tidtabeller för linjetrafiken mellan terminalerna. För att kunna göra detta var vi tvungna att kartlägga alla förutsättningar som fanns för planeringen av dessa tidtabeller. Vi tog först fram de fysiska förutsättningarna som till stor del avgör vilka transporttider det finns i nätet. OnRoad bidrog med de mål, krav och den övrig information som de hade för det här projektet. Detta var bland annat tidskrav, terminalinformation och uppgifter om vilka åkerier som ansvarade för vilka linjer i nätverket. Utifrån dessa förutsättningar skapades sedan tidtabeller för linjetrafiken i nätverket. En tidtabell för varje terminal togs fram med undantag för Karlshamn som skickar sitt gods via Ljungby. Det stora problemet med att skapa dessa tabeller var att lösa de längre rutterna. De stora avstånden i Sverige ledde till långa transportider och blev därför en begränsning i transportnätverket. De resultat vi kom fram till är en blandning av flera typer av rutter. Direktlinjer har planerats in mellan de stora städerna där det är troligt att det kommer finnas stora godsflöden. Vi har även vissa rutter som körs tur och retur då avstånden mellan terminalerna gav utrymme till detta. Rutter med flera stopp har i vissa fall planerats in för att genom samlastning få upp utnyttjandegraden i lastbilarna. Gods som ska fraktas till terminaler norr om Sundsvall har vi valt att frakta via Stockholm eller via Sundsvall. Detta val är baserat delvis på rekommendation från OnRoad och delvis eftersom vi även själva tycker att det är den bästa lösningen. För att OnRoad ska kunna bli konkurrenskraftiga måste deras kunder bli nöjda och därigenom ge företaget ett bra rykte. Det är därför väldigt viktigt att transporttiderna som kunderna har blivit lovade kan hållas. I de tidtabeller som har tagits fram finns det en tidsbuffert i transportiderna för att inte transporterna ska bli försenade. Vi anser att denna buffert leder till att kunderna får sitt gods i tid om OnRoad väljer att använda sig av de rutter som har tagits fram. Det finns enligt oss flera förslag till vidarearbete utifrån detta arbete. Det vore framförallt intressant att analysera linjetrafiken i nätverket när den så småningom är i full drift. The current competition on the Swedish transportation market is tough. It is therefore important for a new actor to build a system which is better than their competitors. OnRoad begun their venture on the Swedish national market in the autumn of 2005. The venture is a co-operation between ten companies which all are in the transportation business. The goal with the co-operation is to create a network for national transportation by trailers. The aim with this report is to plan the regular traffic between the hubs in the network. The network consists of 19 hubs from Malmö in the south to Luleå in the north. One demand on the regular traffic is that the goods shall be able to be transported between every hub. This does not mean that it should be one direct route between every hub. In other words, it is possible to transport the goods via several terminals before it reaches its final destination. In our frame of references we described the theories, explaining this area. These theories were then the background material to our work. Our work consisted of creating timetables for the´regular traffic between the terminals. To be able to do so, we had to map out all the conditions for this specific task. First we mapped the physical conditions, which has a major impact on the time of transportation. OnRoad gave us the demands and goals they had and other important information regarding this project. The information was for instance time demands, information about the terminals and which haulage contractor who owned a specific route. With these conditions we created timetables for the regular traffic in the network. One timetable for each terminal were created except for Karlshamn which sends its goods via Ljungby. The major problem with the timetables was to solve the longer routes. The long distances in Sweden led to long time for transportation and therefore became a restriction in the transportation network. . The result we got is a mixture of different types of routes. We have planned direct routes between the major cities because we expect bigger flow of goods there. Some routes are roundtrips because the distance allows it. Routes with several stops have been planned to make better use of the trailers. Goods bound to terminals north of Sundsvall have been planned to go via Sundsvall or Stockholm. This choice has been made because OnRoad recommended it and because we thought it was the best solution. If OnRoad are to be competitive their costumers have to be satisfied and in that way give them good reputation. It is therefore very important that they keep their promises, like the timetables for instance. We have a buffer time in our timetables because we do not want the transports to be delayed. If OnRoad choose to use our routes, we are convinced that the customers will get their goods in time thanks to the buffer time. There are several proposals of further work we could do out of this project. It would be very interesting to analyse the network when it is fully operational.
|
|---|