Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter från Kaunisvaara

• Main Author: Rudeklint, Hanna
• Format: Bachelor Thesis
• Language: Swedish
• Published: Institutionen för teknik och naturvetenskap 2012
• Subjects: CBA; Kostnadsnyttoanalys; Economics and Business; Ekonomi och näringsliv; Hamnen; Malm; Narvik; Svappavaara; Utfall
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-84630

Examensarbetet går ut på att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna från den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens län. Företaget Northland Resources planerar att påbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och därefter skeppa ut det från hamnen. De första åren handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per år, men siktet är inställt på att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per år. På grund av företagets brytning kommer ökningen av vägtransporter mellan främst Kaunisvaara och Svappavaara (där omlastning till järnväg sker) öka markant. För att bibehålla ett fungerande transportnät bör transportinfrastrukturen utökas på ett eller annat sätt, och ett bra sätt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bäst för hela samhället är att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet är inriktat främst på att göra en analys över transportalternativen järnväg eller elväg, jämfört med referensalternativet baserat på vanlig väg med konventionella lastbilar. För att få ett säkrare resultat kommer även examensarbetet ha inslag av Monte-Carlo-simulering, detta för att kunna täcka osäkerheterna i analysen på ett bättre sätt. Inledningsvis görs en grundkalkyl, för att därefter återupprepa kalkylen, men istället för enskilda siffror för vissa osäkra effekter används istället sannolikhetsfördelningar som sedan slumpar fram siffror i ett relevant intervall. På så sätt kan man få många utfall som tillsammans bildar ett resultat som täcker in många olika fall. Resultatet ur den ursprungliga kalkylen ger elväg som mest lönsamt alternativ baserat på nettonuvärdeskvot. Däremot är nettonuvärdet för järnvägsalternativet ca 1,7 miljarder högre än för elväg, vilket gör att järnvägen är mest lönsam enligt detta resultatsmått. Efter simulering höjs lönsamheten för elvägsalternativet och alternativet blir mest lönsamt oavsett resultatsmått. Rekommendationen är dock att på det ...