| Summary: | This report is about validation, or recognition/accreditation of prior learning, in the Nordic countries – Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. The aim of the report is to analyse cases of validation practice in the Nordic countries in relation to a number of central concepts (see below), and to present a review of Nordic research on validation. The review of research shows that validation research has mainly been conducted in Sweden, with a few additional examples from the other Nordic countries. This research has applied varying theoretical perspectives to interpret different aspects of the validation process. Theories on learning, governing, communication, gender, organising, and validity, have been used to develop the understanding of validation. Considering the efforts made for developing validation in practice, further development could be expected also when it comes to research. This could contribute further to understanding and development of Nordic validation practice and conditions for lifelong learning. The cases from validation practice in the Nordic countries have been selected to cover both cases of validation targeting specific groups, and cases relating to flexibility in working life. The central concepts that have been the starting point in the analysis are inclusion, mobility, flexibility, empowerment, and employability. The result shows good examples of validation that empower and include specific target groups, such as immigrants, prisoners, unskilled, and persons with reading and writing problems, in working life. This is often implemented by improving their formal educational level, and thereby their employability. The cases further show that initiatives to improve mobility and flexibility are taken both in the private sector, e.g. banking, finance, and industry, and in the public sector, e.g. among paramedics and mail staff. However, there are also problems on a societal level, e.g. related to structural economic aspects, and on an individual level, e.g. resistance and suspicion in relation to the educational system, and difficulties in communication, problems that could be barriers in the development of the validation practice. Syftet med denna rapport är dels att analysera exempel på valideringsverksamhet inom Norden i relation till ett antal i sammanhanget centrala begrepp, dels att synliggöra den forskning som bedrivits inom valideringsområdet i de nordiska länderna. Forskningsöversikten visar att det främst är i Sverige som forskning bedrivits med fokus på validering. Forskningen har använt varierande teoretiska perspektiv för att belysa olika aspekter av valideringsprocessen. Teorier om lärande, styrning, kommunikation, genus, organisering och validitet har använts för att öka förståelsen för validering som företeelse. Exemplen på valideringsverksamhet i de nordiska länderna är utvalda för att de berör dels särskilda målgrupper, dels flexibilitet i arbetslivet. De centrala begrepp som tagits som utgångspunkt i analysen är inkludering, rörlighet, flexibilitet, ”empowerment” samt anställningsbarhet. Resultatet visar goda exempel på att valideringsverksamhet genomförs för att stärka och inkludera speciellt utsatta grupper, som invandrare, interner, individer med låg utbildningsnivå och individer med läs- och skrivsvårigheter, i arbetslivet. Oftast sker detta genom att höja deras utbildningsnivå och därmed deras anställningsbarhet. Exemplen visar också att det görs insatser för att öka rörlighet och flexibilitet inom yrken i både privat sektor, exempelvis, anställda inom bank och finans och metallarbetare med kompetens inom skärteknik, och offentlig sektor, exempelvis ambulanspersonal och postanställda. Det visar sig dock att det finns problem på samhällsnivå, exempelvis strukturella problem relaterade till ekonomiska aspekter, och på individnivå, exempelvis motstånd och misstänksamhet mot utbildningssystemet samt kommunikationssvårigheter, som utgör hinder för valideringsverksamheten.
|
|---|