Näringslivsutveckling i gles- och landsbygd : en kartläggning av problemskrivningar och åtgärder i lokalt näringslivsarbete

Den här rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige. Det riktade statsbidraget innebär att kommunerna under perioden 2018–2020 får drygt fem miljoner vardera som ska användas til...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Syssner, Josefina, Fredriksson, Amira
Format: Report
Language:Swedish
Published: Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175378
Description
Summary:Den här rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige. Det riktade statsbidraget innebär att kommunerna under perioden 2018–2020 får drygt fem miljoner vardera som ska användas till att utveckla företagsklimatet och det lokala näringslivet. Kommunerna har stor frihet att bestämma hur pengarna ska användas. Rapporten syftar mer specifikt till att fördjupa förståelsen för vilka problem som kommunerna vill lösa med hjälp av det statliga bidrag de tilldelats. För att uppfylla detta syfte, besvaras följande forskningsfråga: Vilka problembeskrivningar kan urskiljas i kommunernas ansökningar och lägesrapporter, och i de åtgärder och initiativ som presenteras där? Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av kommunernas projektmedelansökningar från 2018 och lägesrapporter för verksamhetsåren 2018 och 2019. Vår analys visar att kommunerna sammantaget ger uttryck för att de har att hantera 1) kännedomsproblem, 2) kompetensproblem, 3) bemötande-problem, 4) tillgänglighetsproblem, 5) identitets- och attitydproblem och 6) normproblem – och att dessa problem utgör hinder för näringslivs-utveckling i kommunen. En slutsats är att de problem som kommunerna identifierar ofta hänger samman. Demografiska utmaningar i form avvikande befolkningsunderlag leder bland annat till problem med kompetens-försörjning. Ytterligare en slutsats är att de problemformuleringar som ligger till grund för kommunernas insatser ofta är vaga och outtalade. Vi hittar många utsagor som beskriver de insatser som gjorts, men färre utsagor om varför insatserna görs, eller vilka problem som de ska lösa. Här bidrar vår genomgång till att lyfta fram och tydliggöra de problemföreställningar som förefaller ligga till grund för det lokala näringslivsarbetet. Vi lyfter även fram att få – om ens några – insatser riktas mot de äldre i samhället. Detta är intressant då en majoritet av kommunerna ger en nuläges-beskrivning som innefattar en åldrande befolkning och stora pensionsvågor. Med andra ord beskrivs de äldre ofta i problembeskrivningen, men sällan som en del av lösningen. De insatser som vi uppmärksammat handlar om att göra saker som kan ske inom kommunernas handlingsram, det vill säga inom ett område som kommunerna har rådighet och kan verka. Vår genomgång bidrar därför till att öka förståelsen för vad kommuner i gles- och landsbygd uppfattar att de kan göra för att främja det lokala näringslivet. Samtidigt kan vår genomgång väcka en diskussion om huruvida kommunerna faktiskt har kapacitet att förbättra näringslivsklimatet genom lokala insatser. Kanske avgörs det lokala näringslivets förutsättningar här i huvudsak av externa – strukturella – omständigheter. Kanske behöver åtgärder också vidtas på regional eller statlig nivå. Ordningen på författare ändrad samt ett kort stycke togs bort 2021-05-26.