| Summary: | Ungas perspektiv på landsbygden och deras livsvillkor är av avgörande betydelse för att förstå och forma framtidens landsbygder. I denna kontext är det viktigt att påpeka att samhällsplanering inte enbart handlar om planerandet och utformandet av urbana områden, utan även om att skapa levandeoch hållbara landsbygdssamhällen där unga människor såväl kan trivas som utvecklas. Denna studie undersöker hur unga uppfattar livet på landsbygden, vilka utmaningar och framtidsutsikter de ser. Även hur kommunal planering arbetar med landsbygdsutveckling för att främja en långsiktig och levande landsbygd särskilt där ungas livsvillkor tas hänsyn till. Detta innefattar dels vad som görs i dagsläget, vilka strategier som finns och vad som skulle behöva implementeras för att ungas behov och önskemål ska uppfyllas, men även hur deras involvering i samhällsutvecklingen skulle kunna förbättras. Genom en tredje aspekt från en projektgrupp i en av byarna tar studien även hänsyn till ett byperspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod som innefattar en fallstudie av Arvidsjaur kommun, där en dokumentanalys gjorts och empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, workshops samt en digital enkät. Det insamlade materialet har sedan genomgått en tematisk analys. Nyckelfynd från studien som kunde urskiljas är i) Ingen enighet om ungdomars situation på landsbygden. Det finns ingen enkel lösning för att behålla unga i landsbygdskommuner på grund av varierande synpunkter och upplevelser gällande exempelvis trygghet, gemenskap och karriärmöjligheter. ii) Kommunikationsproblem mellan kommunen och unga visar att det krävs ett ökat fokus på högstadie- och gymnasieåldern för att uppnå delaktighet och rumslig rättvisa. Trots kommunens ansträngningar behövs en förbättrad direkt kommunikation och delaktighetsstrategier för att inkludera unga i samhällsutvecklingen. En förståelse för ungas behov och förväntningar är avgörande för att ...
|
|---|