Sveriges toppar och dalar : En studie om applicering av NVDB på Lantmäterietslaserskannade höjdmodell

Vilken transportväg är den miljövänligaste för att ta sig från plats A till plats B? För att ta reda på detta krävs det någon form av modell för vägnätet som gör det möjligt att beräkna den totala bränsleförbrukningen för en viss resväg. Ett sätt att skapa en sådan kostnadsmodell är genom att applic...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Chu, Vanessa, Wardman, Ellinor
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: KTH, Fastigheter och byggande 2022
Subjects:
GIS
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-315030
Description
Summary:Vilken transportväg är den miljövänligaste för att ta sig från plats A till plats B? För att ta reda på detta krävs det någon form av modell för vägnätet som gör det möjligt att beräkna den totala bränsleförbrukningen för en viss resväg. Ett sätt att skapa en sådan kostnadsmodell är genom att applicera vägnätet på en höjdmodell med mål att vägnätet ska få höjddata. Problemet med denna metod är dock att stora plötsliga höjdskillnader genereras vilket inte motsvarar verkligheten. Syfte med detta arbete är därför att undersöka orsaken eller orsaker till varför stora höjdskillnader uppstår vid en direkt applikation av vägnät på en höjdmodell. I denna studie motsvaras vägnätet av NVDB (Sveriges nationella vägdatabas) som innehåller Sveriges vägar, och höjdmodellen av en höjdmodell framtagen med hjälp av Lantmäteriets laserskanning. Rapporten delas in i två delar - en teoridel och en databearbetning. Den första delen, teoridelen, ska ge en inblick i hur NVDB och Lantmäteriets höjdmodell är framtagna. I denna del finns även information om de tre studieområdena Göteborg, Kiruna och Värnamo. Den andra delen som är databearbetning handlar istället om att slå ihop de två dimensionerna för att senare kunna identifiera eventuella problemområden. För att åstadkomma detta används bland annat Extract By Mask och Focal Statistics i programmet ArcGIS. Resultatet från denna studie visar att den vanligaste orsaken till att problemområden uppstår är att vägnätet i NVDB hamnar utanför den fysiska och verkliga vägen på höjdmodellen. Andra orsaker som kunde identifieras är kritiska punkter såsom tunnlar och broar. Att vägnätet hamnar utanför beror på att generaliseringsregler tillämpas vid framtagning av NVDB. För att lösa problemet med plötsliga höjdförändringar skulle exempelvis interpolation kunna användas för att jämna ut skillnaden. Which transport route from point A to point B is the most environmentally friendly? To determine it, a model of the road network is needed to calculate the total fuel consumption for a specific ...