Spetsbergen och sveriges roll i den globala resurskolonialismen

Den västerländska kolonialismen nådde sin höjdpunkt under perioden 1870-1930. Under denna period etablerades stora delar av Europa och Nordamerika som industriella centrum, och flera av dess stater tillskansade sig kolonier i syfte att få tillgång till naturresurser och exportmarknader. Vilken roll...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Avango, Dag
Format: Article in Journal/Newspaper
Language:Swedish
Published: KTH, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö 2015
Subjects:
Kap
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-181777
Description
Summary:Den västerländska kolonialismen nådde sin höjdpunkt under perioden 1870-1930. Under denna period etablerades stora delar av Europa och Nordamerika som industriella centrum, och flera av dess stater tillskansade sig kolonier i syfte att få tillgång till naturresurser och exportmarknader. Vilken roll hade Sverige i denna globala resurskolonialism? En vanligt förekommande berättelse är att landet aldrig egentligen medverkade. Kolonialismen var de stora imperiernas arena – Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ottomanska imperiet, Ryssland och USA – medan Sverige höll sig på sidan om. Att även svenska aktörer medverkade på den koloniala arenan, utanför Sveriges gränser, har visserligen länge varit känt, men deras verksamhet har ofta skrivits in romantiserande berättelser om enskilda äventyr, snarare än som delar av en större berättelse om kolonialism. I projektet Sverige och den globala resurskolonialismen har vi ifrågasatt denna bild av Sveriges plats i världen genom att studera tre områden där svenska aktörer var verksamma i ett kolonialt sammanhang – Afrika, Centralasien och Arktis. Syftet med föreliggande artikel är att bidra till en ny förståelse av Sveriges roll i den globala kolonialismen (utanför landets gränser) kring förra sekelskiftet, genom att undersöka hur och varför svenska aktörer agerade på den Arktiska ögruppen Spetsbergen. Artikeln fokuserar på två större svenska försök att etablera gruvkolonier där under perioden 1870-1930 – Kap Thordsen och Sveagruvan. Vilka svenska aktörer ledde och medverkade i dessa projekt, hur och varför? Hur utvecklades projekten och varför? Vilka konsekvenser fick de svenska Arktiska gruvkolonierna? Vilka slutsatser kan vi dra om Sveriges roll i den globala kolonialismen utifrån de svenska kolonierna i Arktis? Exemplen från Spetsbergen visar att den svenska medverkan på den koloniala arenan drevs av ett nätverk av aktörer inom vetenskap, politik och industri. De hade olika men överlappande intressen – en önskan att nyttiggöra svensk polarforskning för ekonomisk utveckling, ...