| Summary: | Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor? Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind? Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt. How does one create an architectural design for a social and cultural context in a place that appears to be a hostile environment for people? The purpose of my studie was to to get a better understanding of the relation between nature, culture, landscape, people, technical application and environment at the world´s nothernmost town, Longyearbyen on Svalbard, whose extreme climate and months of darkness appear a frightening settlement for people. Is there room for architecture being more then a constructive shield against predators and the elements? My goal was to create a meetingplace for spontaneous activities without obligation; a Cultural campus and a hub around-the-clock.
|
|---|