Att skapa ordlistor på finska och på meänkieli – två nationella minoritetsspråk med olika förutsättningar

Finska och meänkieli är två av Sveriges fem nationella minoritetsspråk sedan år 2000. Situationen för dessa två minoritetsspråk skiljer sig åt. Finskan som talas som majoritetsspråk i Finland är ett standardiserat språk med etablerat språkvårds- och terminologiarbete både i Finland och i Sverige, me...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Larsson, Tarja, Kangas, Elina
Format: Article in Journal/Newspaper
Language:Danish
Published: Sprognævnene i Norden 2024
Subjects:
Online Access:https://tidsskrift.dk/sin/article/view/144164
Description
Summary:Finska och meänkieli är två av Sveriges fem nationella minoritetsspråk sedan år 2000. Situationen för dessa två minoritetsspråk skiljer sig åt. Finskan som talas som majoritetsspråk i Finland är ett standardiserat språk med etablerat språkvårds- och terminologiarbete både i Finland och i Sverige, medan standardiseringen av meänkieli pågår. Förutsättningarna att ta fram nya förvaltningstermer på finska respektive på meänkieli i Sverige är därmed olika. Medan det på finska ofta går att få hjälp av finskan i Finland vid skapandet av nya sverigefinska termer, behöver man på meänkieli i allmänhet skapa termerna från grunden, samt ta hänsyn till olika språkliga överväganden och stavningsvarianter. När det blev aktuellt att uppdatera Isofs (Institutet för språk och folkminnens) drygt tio år gamla svensk-finska förvaltningsordlista uppkom dock tanken att även inkludera meänkieli, eftersom det sedan tidigare funnits en efterfrågan på enhetlig förvaltningsterminologi i meänkieli bland meänkielitalare.