| Summary: | Denna studies syfte är att undersöka emigrationen från Skellefteå socken under perioden 1865–1900. Frågorna som ställs i studien är följande: Det lokala emigrationsmönstret följer eller skiljer sig från det nationella emigrationsmönstret. Vilka som emigrerade från undersökningsområdet och varför de valde att utvandra. För att besvara den första frågeställningen jämfördes resultatet från de summariska folkmängdsredogörelserna och Hans Normans nordisk emigrationsatlas. Det som blev tydligt här är att alla perioder följer samma emigrationsmönster som emigrationen från Sverige till Nordamerika. Vidare uppenbarade sig tre toppar under perioden som studien avgränsar sig till 1867–69, 1882–83 och 1892–93.För den andra frågeställningen framgick det av folkmängdsredogörelserna hur många som utvandrat, deras civilstånd och yrken. Vad gäller emigranternas status i samhället användes Hans Normans kategorisystem där alla yrken kan placeras i kategorier från I.a till V.b, varav den förstnämnde har högst status och den senare lägst.För den tredje frågeställningen undersöktes bland annat hushållnings-sällskapens berättelser som ger information om hur väderleken och skörden sett ut under alla undersökningsperioder samt att det också går att finna information om skogsnäring och binäring i berättelserna. För att ytterligare stärka informationen om skogsnäringen då informationen om detta i berättelserna många gånger är alltför kortfattade har studien använt sig av Jörgen Björklund. Björklunds korta text om skogsindustrin i Västerbottens län ligger till stor grund för svaret i denna frågeställning.Avslutningsvis går det att sammanfatta på följande sätt: Den första perioden var det unga ogifta pigor som flyttade från området mest troligtvis på grund av nödåren och de medföljande dåliga skördeåren som kan ha gjort det svårt för bönderna att hålla sig med personal såsom pigor. De två senare perioderna följs tydligt åt då båda karaktäriseras av bönder och arbetare som emigrerade. Svaret till detta kan återfinnas i de svåra skördeåren ...
|
|---|