Flodpärlmusslans påverkan på öringens furagering och byteshantering över tid

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera. L) har en obligatorisk fas i sin komplexa livcykel där den lever som parasit på antingen öringens (Salmo trutta, L) eller laxens (Salmo salar, L) gälar. För värdfisken skulle detta kunna innebära en ökad energikostnad när den födosöker i rinnande vatten....

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Höglund, Thom
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: 2014
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33472
Description
Summary:Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera. L) har en obligatorisk fas i sin komplexa livcykel där den lever som parasit på antingen öringens (Salmo trutta, L) eller laxens (Salmo salar, L) gälar. För värdfisken skulle detta kunna innebära en ökad energikostnad när den födosöker i rinnande vatten. Öringens furagering består i att den finner en utgångspunkt (eng. focal point) i strömmen utifrån vilken den fångar sina byten. I denna studie undersöks det om en infektion av flodpärlmusslans glochidielarver på öring påverkar öringens födointag och hantering av födan. Sextio årsungar av öring infekterades med glochidielarver av känd koncentration, och deras födosökning mättes över en 10-veckors period för att bedöma effekten av den växande mussellarven i jämförelse med en icke-infekterad (kontrollgrupp) grupp fiskar. Individuella födoförsök, tio försök per mätningstillfällena, utfördes i ett strömakvarium där en enskild öring matades med drivande föda i fem minuter. Bytet släpptes ned i strömmen med två sekunders intervall, antalet byten räknades och furageringsbeteendet observerades. Födoförsöken genomfördes med två veckors intervall. Vid försöken hittades inga signifikanta skillnader med avseende på: 1) antalet fångade byten, 2) proportionen av fångade byten av försökets första tre minuter, eller 3) de rumsliga aspekterna av öringens utgångspunkt. Vidare uppmättes ingen signifikant effekt av tid på furageringsframgången på den infekterade gruppen jämfört med kontrollgruppen. Däremot var det ett högre antal infekterade individer som spottade ut byten jämfört med kontrollgruppen. Skillnaden i utspottade byten pekar på att infektionen har en negativ påverkan på fiskarnas furageringsförmåga. Dock visade försöken inga resultat som stödjer tidigare studier där signifikant skillnad erhållits med avseende på födointag. Förklaring till detta kan finnas i metodskillnader mellan denna och tidigare studier, inklusive skillnad i typ av byte, strömakvarier, ursprungsström för musslorna och öringen och infektionsgrad hos de ...