Jämlik och personcentrerad strokerehabilitering : En fallstudie av ett förbättringsarbete på Rehabenheten i Luleå kommun

Introduktion: Personer med stroke behöver få bättre tillgång till en jämlik och personcentrerad rehabilitering i kommunerna. Ett förbättringsarbete initierades i Luleå kommun för att förbättra rehabiliteringen för personer med stroke. Ett förbättringsteam med arbetsterapeuter och fysioterapeuter frå...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Lundqvist, Christina
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31555
Description
Summary:Introduktion: Personer med stroke behöver få bättre tillgång till en jämlik och personcentrerad rehabilitering i kommunerna. Ett förbättringsarbete initierades i Luleå kommun för att förbättra rehabiliteringen för personer med stroke. Ett förbättringsteam med arbetsterapeuter och fysioterapeuter från olika verksamheter tillsattes tillsammans med enhetschef tillika förbättringsledare. Syfte med förbättringsarbetet var att förbättra rehabiliteringen så att strokepatienter inom ordinärt boende erbjuds och påbörjar rehabiliteringsperioder med personcentrerade rehabiliteringsmål. Syfte med studien var att beskriva stödjande och hindrande faktorer för att starta förbättring av en jämlik och personcentrerad strokerehabilitering. Metod: Förbättringsarbetet utvärderades kvantitativt med mätningar per vecka av processmått för rehabplaner och personcentrerade mål. Fallstudien genomfördes med induktiv ansats med fokusgrupper. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i en ICF-baserad rehabplan och ett nytt instrument, Canadian Occupational Perfomance Measure (COPM), som stöd för personcentrerat arbetssätt. Studiens analys visade sammanlagt 13 faktorer. Stödjande var erfarenhetsutbyte, förändringsvilja, ledning och samverkan, lärande, strukturerat arbetssätt och tid medan hindrande var att komma igång, kommunikation, målformulering, samarbete och dialog, resurser, tillräcklig kompetens och uppdrag. Slutsats: Fortsatt testning behövs för att utvärdera om förändringsförslagen leder mot jämlik och personcentrerad strokerehabilitering. De i studien identifierade stödjande faktorerna kan användas för att överbrygga hinder i starten av förbättringsarbetet.