| Summary: | Räddningstjänst i gruva. är namnet på det projekt som brandingenjör Rickard Hansen vid Kiruna Räddningstjänst ville genomföra för att höja säkerheten både för personalen i gruvan och räddningstjänstens personal. Ett delprojekt var att testa brandventilationen i Kiruna järnmalmsgruva. Syftet med delprojektet var att se på ventilationssystemets dimensionering i förhållande till dimensionerande bränder för de olika fasta anläggningarna, men framför allt i brytningsdelen i gruvan. Brandtesterna skulle ge svar på i huvudsak två frågor. Den första var vilken dimensionerande utrymningstid kan bestämmas för en tvär/- fältort om det utbryter brand. Andra frågan var om det nya ventilationssystemet klarade av att ventilera ut de rökgaser som typbränderna2 producerade. Då nya orter och nivåer ska projekteras, förberedas och senare brytas, behövs kunskaperna om det nya ventilationssystemets kapacitet är tillfredsställande. Övriga delfrågor som skulle besvaras var, hur rör sig rökgaserna vid en brand, hur påverkar termiken det naturliga flödet från ventilationen? Klarar ventilationssystemet att ventilera undan rökgaserna från en dimensionerad brand för på så sätt underlätta vid en insats för räddningstjänsten? Hur lång tid tar det för rökgaserna att ventileras ut från tvär/- fältorten och ut till skivinfarten, där frånluftsventilationen finns, och med utgångspunkt i den tiden, estimera utrymningstiden för de som arbetar i brytningsområdet. Brandtesterna visar att estimerad utrymningstid för personal som befinner sig i en nya brytningsdelen, inne i en tvärort, är mellan 12-13 minuter. På grundlag av slutsats från ovannämnda fullskaleförsök har brandtesterna visat att ventilationssystemet i den nya brytningsdelen i Kiruna järnmalmsgruva inte klarar av att ventilera ut rökgaser från de dieselbränder som användes i brandtesterna den utvalda fältorten. Avbrinningshastigheten, som ger det värde i effekt (Watt) som produceras i testbränderna har ej registrerats, av tekniska orsaker. Resultatet från brandtesterna kan användas till att framställa en jämförande zonmodell, företrädesvis i CFD3-modellering LKAB bör sätta kriterier för vilka risker man accepterar under jord. LKAB bör finna lösningar som hindrar att rökgaserna sprider sig från det block och brytningsnivå som är brandsmittat. Vidare bör LKAB satsa på utökade brandtester med större bränslekar, på utvalda strategiska platser i den nya brytningsdelen och utökade ventilationsberäkningar bör genomföras för att verifiera de resultat som framkommit under brandtesterna.
|
|---|