| Summary: | Den här avhandlingen behandlar Karl Lachmanns och Andreas Heuslers teorier gällande uppkomsten av det tyska hjälteeposet Nibelungenlied. Karl Lachmann överförde den så kallade homeriska frågan, framtagen av Friedrich August Wolf, på Nibelungenlied och ansåg att hjälteeposet var sammanställt av enskilda sånger som ursprungligen cirkulerat fristående från varandra (sångteorin). Genom jämförelser med nordeuropeiska Nibelungarsagor, till exempel Eddan, kom Andreas Heusler fram till att Nibelungenlied har uppkommit genom påbyggnad av en enskild sång. Dessa båda ståndpunkter beaktas inom forskningen som två extrema motpoler, vars undersökningar bygger på grundläggande antaganden som inte kan vederläggas eller på källor som anses vara problematiska. Utgående från det valda korpusmaterialet tillämpas även teorier av Albert B. Lord samt Lauri Honko. Forskningsmaterialet för den här avhandlingen utgörs i första hand av muntligt överförda, karelska hjälteepiska sånger med Sampomotiv. Utgående från dessa undersöks mekanismer för hur episka enheter uppkommer i den muntliga traditionen. Kännetecknande för det valda materialet är att det till sitt slag är jämförbart med Nibelungenmaterialet samt att materialet med Sampomotiv består av relativt fristående sånger. Korpusmaterialet, som består av fyrtio sånger, har valts ut så att det är möjligt att undersöka regional spridning (Vita Karelen och Norra Karelen) samt hur sångerna har förmedlats under loppet av tre generationer. Vid analysen av korpusmaterialet framkom över generationsgränserna befästa berättartraditioner genom integrala eller konstitutiva segment som utgör den narrativa kärnan i Sampomotivet. Därutöver har sångarna även genom traditionen tillgång till en pool av alternativa sekvenser som kan användas för individuell variation. Därigenom kunde beröringspunkter med andra motivkomplex, påbyggnad av sånginnehåll samt integration av fristående sånginnehåll och allusioner konstateras. Verkställandet av ett framförande kan ses som en mental text, det vill säga som en individuell variant inom det spektrum som står till förfogande för framförandet. --- The present doctoral dissertation deals with the theories of Karl Lachmann and Andreas Heusler on the genesis of the Nibelungenlied. Karl Lachman applied Friedrich August Wolf’s Homeric question (Wolfian theory) to the Nibelungenlied and suggested that the epic was compiled from originally circulating lays (song theory). By comparing it with Northern European Nibelungen lays, for example Edda, Andreas Heusler came to the conclusion that the epic was created by the swelling of a lay. In research, both positions were viewed as extreme standpoints, the investigations of which were based on irrefutable basic assumptions or a problematic source situation. Due to the chosen corpus material, the theories of Albert B. Lord and Lauri Honko are also used. In this research, for the first time in German studies, orally transmitted heroic epic songs of Karelia from the field of Sampo cyclics are used as research material for the investigation of mechanisms of origin of epic units in the oral field. Characteristic of the chosen material are genre-specific comparability with regard to the Nibelungen material and a relatively independent character of the songs that form the Sampo cycle. The corpus of fourty songs is chosen so that a regional distribution (White Karelia and North Karelia) and a tradition can be examined over three generations. The analysis of the corpus texts revealed narrative conventions that had been consolidated over generations through integral or constitutive sequences that depict the narrative core of the Sampo cycle. In addition, the singers have access to optional sequences through the pool of tradition, which they can use in individual variations. Connections to other motif complexes, the swelling of song content, but also the inclusion of independent song content and allusion could be recognized. The realization of a performance can be understood as a mental text, i.e. as an individual variant of a range of performances.
|
|---|