| Summary: | Habituering till predatorer är en speciell form av beteendemässig plasticitet som kan hjälpa djur att anpassa sig till olika situationer så som predationsmöten. Det finns bevis på att vissa individer har bättre habitueringspotential än andra, men exakt vilka faktorer som påverkar detta och hur de samverkar är ännu oklart. I denna studie testades många olika variabler mot varandra för att undersöka hur ejdrars (Somateria mollissima) individuella egenskaper (kognitiv förmåga, djärvhet - skygghet, ålder, kroppskondition, kullstorlek och kläckningsdatum) och också miljön (predationsrisk riktad mot ådan, mot boet eller ungarna samt förändring i denna predationsrisk och boets täckningsgrad) påverkar habitueringen till ett ofarligt hot (en forskare som närmar sig den häckande ådan). Detta undersöktes både på en kortare tidsskala (under enskilda häckningssäsonger) såväl som under en längre period (mellan 2008–2018). Förändringen i ådans flyktavstånd under upprepade bobesök av forskarna inom och mellan häckningssäsongen användes som ett mått på habituering. Data insamlades i en ejderpopulation i Tvärminne i Hangö. På den kortare tidsskalan (inom samma häckningssäsong) skedde sensitisering snarare än habituering, medan habituering var den generella trenden mellan åren. Predationsrisk riktad mot ådan, kroppskondition och djärvhet visade sig påverka habitueringspotentialen på båda tidsskalorna. Högre predationsrisk ledde till en mindre habituateringsgrad jämfört med om ådorna utsattes för lägre predationsrisk. Skygga ådor och ådor med bättre kroppskondition habituerades mer än djärva individer och de med sämre kroppskondition. För mellanårsanalysen påverkade ytterligare kognitiv förmåga, ålder, bopredation och förändring i predationsrisk habitueringen. Hög kognitiv förmåga, hög ålder, större bopredationsrisk och stor förändring i bopredationsrisken ledde alla till mer habituering jämfört med låg kognitiv förmåga, låg ålder och låg predationsrisk. I och med att predationstrycket på ådor har ökat markant de senaste åren och ådornas geografiska häckningstyngdpunkt förskjuts allt närmare innerskärgården och människan är det viktigt att veta om de kan habitueras mot ofarliga hot och vad exakt som påverkar denna potential. Med hjälp av denna information kan sedan skräddarsydda skyddsprogram utvecklas för att trygga artens vidare förekomst i Finland och Östersjöregionen överlag. Habituation towards predators is a special kind of behavioural plasticity that can help animals adapt to situations like predator encounters. Research show that some individuals are more prone to habituation than others but contributing factors and their interactions are still unclear. In this study we tested many different factors against each other to see how individual characteristics (cognitive ability, boldness-shyness, age, body condition, clutch size and hatching date) and environmental factors (predation risk to the female, to the nest or ducklings and predations risk change as well as nest cover) affected habituation to harmless predators (a scientist approaching the nest of an incubating female) in the eider (Somateria mollissima). We analysed both short-term (over a timescale of one breeding season) and long-term habituation (over a timescale spanning 2008-2018). The change in flight initiation distance of a focal nesting female during consecutive nest visits by researchers within and between breeding seasons was used as a measure of habituation. Data were collected in a population located near Tvärminne in Hanko, SW Finland. On the shorter timescale (within a breeding season), a general trend of sensitization rather than habituation was observed, while habituation was the general trend observed between years. Predation risk on the nesting female, female body condition and personality affected habituation on both timescales. In both analyses, higher predation risk led to less habituation than lower risk. Shy females and females with good body condition habituated more than bold individuals and females in poor body condition. Cognitive ability, age, nest predation and predation risk change also affected long-term habituation. High cognitive ability, higher age, greater nest predation risk and high change in the nest predation risk all led to more habituation compared with low cognitive ability, low age and low predation risk. Predation pressure on nesting females has increased greatly during the last decades and the nesting population is moving progressively closer to the inner archipelago and humans. Therefore, it is important to understand if the eider can habituate to harmless threats and the factors affecting this potential. This information can then be used to tailor conservation measures ensuring continued species persistence in Finland and in the Baltic Sea area in general.
|
|---|