| Summary: | Syftet med denna avhandling är att undersöka nyutexaminerade finlandssvenska och norska lärares syn på den forskningsbaserade lärarutbildningen efter ett år i yrket. Utöver detta vill vi undersöka likheter och skillnader mellan finlandssvenska och norska lärares syn på den forskningsbaserade lärarutbildningen. Utgående från syftet har två forskningsfrågor formulerats: 1. Vilken syn har lärare på den forskningsbaserade lärarutbildningen i relation till sitt första år i yrket? 2. Vilken syn har lärare på sin personliga och professionella utveckling under sitt första år i yrket? Denna undersökning är komparativ eftersom en jämförelse mellan den finländska och norska lärarutbildningen har genomförts. Som datainsamlingsmetod har semistrukturerad intervju använts. Informanterna är nio till antalet, fem finlandssvenska klasslärare och fyra norska grundskollärare. De finlandssvenska lärarna har studerat till klasslärare vid Åbo Akademi i Vasa och de norska lärarna har studerat till grundskollärare vid Universitetet i Tromsø. De norska grundskollärarna har inom lärarutbildningen deltagit i ett pilotprojekt för den förnyade lärarutbildningen som tas i bruk 2017 i Norge. Intervjuerna analyserades genom narrativ strukturering och meningskategorisering. Resultatet visar att den forskningsbaserade lärarutbildningen ger både de finlandssvenska och norska lärarna en god och stabil grund inför det kommande läraryrket, men trots det finns det många utmaningar som utbildningarna kunde åtgärda. Lärarutbildningen upplevs som för teoretiskt inriktad och inte tillräckligt konkret, och skrivandet av en magisteravhandling skapar stress hos en del lärare. Lärarna lyfter också fram förslag på hur lärarutbildningens praktik kunde förbättras. Till exempel kunde praktiken bli mer verklighetstrogen och innehålla fler undervisningstillfällen för lärarstuderande. Fler praktiska inslag i lärarutbildningarna kunde införas, för att de blivande lärarna ska kunna lösa de utmaningar och problem som uppstår i arbetslivet. Dessa utmaningar har bland annat berört den relationella och pedagogiska kompetensen. Resultatet visar även att lärarna under det första arbetsåret utvecklas både på en personlig och en professionell nivå. De blir bättre på att dra gränser mellan arbets- och privatlivet, den pedagogiska kompetensen ökar och de blir tryggare och mer självsäkra i sin lärarroll. Lärarna kan se kritiskt på de beslut de fattar och de tillvägagångssätt som de använder sig av i sitt arbete. Kollegornas och rektorns stöd har varit uppskattat av de flesta lärare, och även nyttan av att ha en stödande mentor eller mentorsgrupp har lyfts fram av lärarna. Till en stor del visade jämförelsen mellan de två utbildningarna på liknande upplevelser av och syn på både den forskningsbaserade lärarutbildningen och den personliga och professionella utvecklingen hos lärarna.
|
|---|