Summary: | Svalbard är en populär turistdestination där kryssningstrafiken i området, särskilt expeditionskryssningar, ökar kraftigt. Sjöfarten på Svalbard är komplex med is, djurliv och glaciärer. Dessutom är sjömätningarna bristfällig och det finns begränsade räddningsresurser samt infrastruktur. Det finns flera föreskrifter som reglerar sjöfarten i området, både lokala föreskrifter och Polarkoden. Denna studie syftar till att jämföra synen på sök och räddning (SAR) mellan räddningsoperatörer och näringslivet samt kartlägger viktiga faktorer för en hög säkerhet hos expeditionskryssningsfartyg på Svalbard. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med två kaptener på expeditionskryssningsfartyg på Svalbard, en räddningsledare från Joint Rescue Coordination Centre of Northern Norway (JRCC N-N) i Bodö, och en representant från Kystvakten, norska kustbevakningen. Resultatet i denna studie bekräftar mycket av tidigare forskning. Respondenterna är överens om en generellt hög säkerhetsnivå inom branschen. Det framkom att aktörerna har ett stort förtroende och samarbetsvilja mellan varandra. Begränsning av personer ombord för att bättre matcha tillgängliga räddningsresurser föreslås, dessutom framhölls vikten av att fartygen går i närhet till varandra för att minska responstiden vid nödsituationer. Ombord på expeditionskryssningsfartyg anses det viktigt med kompetent personal, frekventa övningar och nära samarbeten. Ett gediget säkerhetsarbete och riskbedömningar framhävs också som viktigt. Resultatet tyder på att näringslivet behöver vara förberedd att rädda sig själv eller andra fartyg och inte enbart förlita sig på statliga räddningsresurser. En förbättring av räddningsresurserna som framhävdes var en Maritime Incident Response Group (MIRG) på Svalbard samt helikoptrar stationerade på Kystvaktens fartyg. Slutligen visar detta arbete att det läggs mycket fokus på SAR på Svalbard från näringslivet, den offentliga sektorn och forskning.
|