| Summary: | Nordostpassagen förbinder Europa och Asien, och de Arktiska vattnen erbjuder en resväg som är 30–60% kortare än sjövägen genom Suezkanalen. Det enkla faktum att det är kortare motsvaras däremot inte av en proportionerligt större mängd trafik. I denna värld av effektivisering och rationalisering väcker diskrepansen nödvändigtvis vissa frågetecken, främst denna: varför åker fartygen en omväg? Denna rapport ger en översiktbild, och ett historiskt perspektiv på NSR under sjuttio år. Dess konsoliderande angreppssätt är således det originella bidraget till vetenskapen. Arbetet berör primärt icke-rysk användning av NSR, med andra ord internationell sjöfart, då de undersökta hindren inte berör inhemsk sjöfrakt på samma sätt. Frågor om problematiken inom NSR- (Northern Sea Route) traden undersöktes med fokus på tre olika perioder: under Sovjet-tiden, post-Sovjet, och i nutid. En systematisk litteraturstudie visade vad vetenskapliga artiklar har ansett vara huvudsakliga hinder för användandet av rutten, och vilka av hindren som fortfarande kvarstår. Rapporten fann dels en utveckling av problematiken sedan kalla krigets politiskt-juridiskt spända tid, dels likheter över tid. Inga av de tidiga problemen har blivit icke-problem, juridik och politik är alltjämt frågetecken inom Nordostpassagen. Även isen är trots teknologins utveckling, och den globala uppvärmningen, fortfarande en svårighet inom traden. Arbetet utfördes på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
|
|---|