Gradmålingsstasjonen i Sorgfjorden: en kulturhistorisk dokumentasjon_2

• Main Authors: Avango, Dag, Winqvist, Camilla, Arlov, Thor Bjørn, Reymert, Per Kyrre, Horemuz, Milan, Uggla, Gustaf, van der Watt, Lize-Marie
• Format: Dataset
• Language: Swedish
• Published: Swedish National Data Service 2020
• Subjects: cultural heritage; kulturarv; Arctic Regions; Arktis; Svalbard; land use; markanvändning; Buildings; Byggnader; Orthoimagery; Ortofoto; Protected sites; Skyddade områden; Geographic Locations; Geografiska namn; Norway; Norge; Islands; Öar; Environment; Miljö; Scandinavian and Nordic Countries; Skandinavien och de nordiska länderna; Environment and Public Health; Miljö och folkhälsa; Europe; Europa; Ecological and Environmental Phenomena; Fenomen inom ekologi och miljö; Biological Phenomena; Biologiska fenomen; Arctic; Jan Mayen; Kring; Sorgfjorden; Arktis*
• Online Access: https://doi.org/10.5878/n6xp-qx91

The Sorgfjorden project, an archaeological research expedition, was conducted between the 8th and the 20th of July, 2017. The expedition documented remains from a Russian-Swedish geodetic expedition during 1898-1902 in the area around Sorgfjorden on northeastern Spetsbergen, Svalbard. Traditional documentation methods were combined with new technologies in order to fulfill the expedition's goals. Archival and printed materials were collected and studied in preparation for the expedition. The project was carried out by researchers from Sweden and Norway with experience in research in the polar regions. Drone based photogrammetry, Terrester photogrammetry, GNSS, Total station, Laserscanning, Text description Sorgfjordenprojektet var en arkeologisk forskningsexpedition som ägde rum den 8-20 Juli år 2017. Expeditionen genomförde en fullständig dokumentation av lämningarna efter den Rysk-svenska gradmätningsexpeditionen 1898–1902 i området kring Sorgfjorden på Nordöstra Spetsbergen, Svalbard. Dokumentationen hade följande huvudsyften: 1) att klarlägga i vilket tillstånd de arkeologiska lämningarna av expeditionen befann sig i, med avseende på slitage och naturlig nedbrytning 2) att säkra och inhämta ny kunskap om expeditionen samt förmedla denna till myndigheter, forskarsamhället och allmänheten 3) att undersöka hur lämningarna av expeditionen har använts, återanvänts och påverkats av mänsklig verksamhet på platsen efter år 1902 4) att utveckla och pröva icke-destruerande kostnadseffektiva metoder för arkeologisk dokumentation i polarområdena och andra svårtillgängliga miljöer 5) att genomföra en ny mätning av gradmätningsexpeditionens baslinje med dagens metoder, för att jämföra med de historiska resultaten För att uppfylla dessa syften dokumenterade projektdeltagarna lämningarna av gradmätningsexpeditionen vid Sorgfjorden genom att kombinera såväl traditionella dokumentationsmetoder som ny teknologi. Som en del av förberedelserna för expeditionen genomfördes även en insamling och studie av arkivmaterial ...