Gulldal sielov, mihá ja gievrra : Tal vid Minnesdag - svensk samepolitik får inte glömmas, 29 oktober 2022

• Main Author: Öhman, May-Britt
• Format: Text
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR) 2022
• Subjects: urfolk; samer; lulesamiska; rasism; rasbiologi; miljöförstöring; kolonisation; historia; History; Social Sciences Interdisciplinary; Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap; Gender Studies; Genusstudier; Luleå
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-487685

May-Britt Öhman Gulldal sielov, mihá ja gievrra Tal vid Minnesdag - svensk samepolitik får inte glömmas, 29 oktober 2022, 14.00-17.00, Biograf Zita, Stockholm. Arrangörer: Amnesty SápmiCentrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitetSameföreningen i Stockholm --- Gulldal sielov, mihá ja gievrra Gut duosstel álggusittjat Ja bälos gieladimev Ane dal gielav, divna tjoavdá dån Känn efter i själen, stolt och stark Den som vågar säga något Försvarar den stumme Så använd rösten, och gör oss alla fria. Buoris, terve, hej, Inledningsorden kommer från Mio Neggas, fina och starka popsång på lulesamiska, från 2013, Miha ja gievrra, Stolt och stark. Nu i höst, har jag börjat lära mig lulesamiska, morfars språk. Jag tar tillbaka det som skulle raderas ut. Denna Minnesdag sammanfaller ju med giellavahkko, språkveckan, etablerad 2019, under Förenta nationernas urfolksspråkår. Jag heter May-Britt Öhman, jag är skogssame, och lulesame, från Lule älvdal, och har även tornedalsk härkomst. Idag representerar jag Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, vid Uppsala universitet, medarrangör till denna minnesdag, genom finansiering från ett forskningsprojekt; Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem" på lulesamiska, med stöd av Vetenskapsrådet. Jag är docent i miljöhistoria, och verksam som forskare vid CEMFOR. Jag är också gäst biträdande professor i historia vid Luleå tekniska universitet. I år är det alltså precis ett hundra år sedan Statens institut för rasbiologi öppnade. Beslutet togs av en enig svensk Riksdag, året innan, 1921. Det vill säga det år då vi brukar säga att det blev demokrati i Sverige. Rasismen och rasbiologin, diskrimineringen av samer, och av de som då kallades ”finnar”, dagens tornedalingar, kväner och lantalaiset, var direkt knuten till övertagandet och kontrollen av de samiska territorierna – de marker som samer hade ägt, vårdat och skattat för i flera hundra år, skattelanden. Sveriges elit, makthavarna, var inte framgångsrika i kolonisationen runtom i världen. Istället vände ...