Jämförelse av korta temperaturprognoser från SMHI och Meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten
Temperaturprognoser är av stor betydelse för många i dagens samhälle, både privatpersoner och diverse olika sektorer. Förväntan på att prognoserna håller hög träffsäkerhet är stor och god kvalitet på dessa är viktigt av många olika aspekter. De numeriska vädermodellerna, som används för att göra väd...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Bachelor Thesis |
Language: | Swedish |
Published: |
Uppsala universitet, Luft-, vatten- och landskapslära
2019
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383449 |
id |
ftuppsalauniv:oai:DiVA.org:uu-383449 |
---|---|
record_format |
openpolar |
spelling |
ftuppsalauniv:oai:DiVA.org:uu-383449 2023-05-15T17:25:12+02:00 Jämförelse av korta temperaturprognoser från SMHI och Meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten Comparison of Short-Range Temperature Forecasts from SMHI and the Norwegian Meteorological Institute - Focus on the Importance of Post-Processing Methods for the Quality of the Forecasts Petersson, Sofie 2019 application/pdf http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383449 swe swe Uppsala universitet, Luft-, vatten- och landskapslära Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 456 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383449 info:eu-repo/semantics/openAccess short range temperature forecasts systematic forecast errors HARMONIE-AROME post-processing methods korta temperaturprognoser systematiska prognosfel post-processing Meteorology and Atmospheric Sciences Meteorologi och atmosfärforskning Student thesis info:eu-repo/semantics/bachelorThesis text 2019 ftuppsalauniv 2023-02-23T21:52:14Z Temperaturprognoser är av stor betydelse för många i dagens samhälle, både privatpersoner och diverse olika sektorer. Förväntan på att prognoserna håller hög träffsäkerhet är stor och god kvalitet på dessa är viktigt av många olika aspekter. De numeriska vädermodellerna, som används för att göra väderprognoser, har brister som i stort sätt alltid leder till systematiska fel i prognoserna. Bristerna beror exempelvis på dålig representation av atmosfärens fysikaliska processer och för att korrigera och reducera dessa fel efterbehandlas prognoserna med olika metoder, så kallad post-processing. För att minimera de systematiska felen och öka träffsäkerheten för prognoserna pågår ständigt en utveckling och förbättring av både modellerna och post-processingmetodiken. Uppföljning och utvärdering av prognoser är av stor nytta för denna utveckling som ska leda till minimering av prognosfel och optimering av modell och metodik. I denna studie har temperaturprognosdata, med prognoslängd 0-12 timmar, från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och norska Meteorologisk institutt (met.no) jämförts med uppmätta värden för 2 m-temperatur. Observerad temperaturdata från 22 olika synoptiska väderstationer på platser utspridda över hela Sverige har använts i studien och perioden som studien är baserad på är 20 februari till 31 maj 2018. Statistiska mått, med mest fokus på korrelationskoefficient och bias, har analyserats och jämförts för att undersöka likheter och skillnader i temperaturprognoserna från de två olika väderinstituten. Resultaten av studien visar att temperaturprognoserna från met.no generellt sett har något högre träffsäkerhet än SMHI:s för de allra flesta av de 22 geografiska platserna. Båda institutens prognoser har för flertalet av stationerna i fjällen samt norra Sverige generellt sett lägre träffsäkerhet för februari än för mars, april och maj. Temperature forecasts are of great importance for many different reasons in today's society, both for private individuals and various sectors. ... Bachelor Thesis Norra Sverige Uppsala University: Publications (DiVA) Leda ENVELOPE(140.024,140.024,-66.661,-66.661) |
institution |
Open Polar |
collection |
Uppsala University: Publications (DiVA) |
op_collection_id |
ftuppsalauniv |
language |
Swedish |
topic |
short range temperature forecasts systematic forecast errors HARMONIE-AROME post-processing methods korta temperaturprognoser systematiska prognosfel post-processing Meteorology and Atmospheric Sciences Meteorologi och atmosfärforskning |
spellingShingle |
short range temperature forecasts systematic forecast errors HARMONIE-AROME post-processing methods korta temperaturprognoser systematiska prognosfel post-processing Meteorology and Atmospheric Sciences Meteorologi och atmosfärforskning Petersson, Sofie Jämförelse av korta temperaturprognoser från SMHI och Meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten |
topic_facet |
short range temperature forecasts systematic forecast errors HARMONIE-AROME post-processing methods korta temperaturprognoser systematiska prognosfel post-processing Meteorology and Atmospheric Sciences Meteorologi och atmosfärforskning |
description |
Temperaturprognoser är av stor betydelse för många i dagens samhälle, både privatpersoner och diverse olika sektorer. Förväntan på att prognoserna håller hög träffsäkerhet är stor och god kvalitet på dessa är viktigt av många olika aspekter. De numeriska vädermodellerna, som används för att göra väderprognoser, har brister som i stort sätt alltid leder till systematiska fel i prognoserna. Bristerna beror exempelvis på dålig representation av atmosfärens fysikaliska processer och för att korrigera och reducera dessa fel efterbehandlas prognoserna med olika metoder, så kallad post-processing. För att minimera de systematiska felen och öka träffsäkerheten för prognoserna pågår ständigt en utveckling och förbättring av både modellerna och post-processingmetodiken. Uppföljning och utvärdering av prognoser är av stor nytta för denna utveckling som ska leda till minimering av prognosfel och optimering av modell och metodik. I denna studie har temperaturprognosdata, med prognoslängd 0-12 timmar, från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och norska Meteorologisk institutt (met.no) jämförts med uppmätta värden för 2 m-temperatur. Observerad temperaturdata från 22 olika synoptiska väderstationer på platser utspridda över hela Sverige har använts i studien och perioden som studien är baserad på är 20 februari till 31 maj 2018. Statistiska mått, med mest fokus på korrelationskoefficient och bias, har analyserats och jämförts för att undersöka likheter och skillnader i temperaturprognoserna från de två olika väderinstituten. Resultaten av studien visar att temperaturprognoserna från met.no generellt sett har något högre träffsäkerhet än SMHI:s för de allra flesta av de 22 geografiska platserna. Båda institutens prognoser har för flertalet av stationerna i fjällen samt norra Sverige generellt sett lägre träffsäkerhet för februari än för mars, april och maj. Temperature forecasts are of great importance for many different reasons in today's society, both for private individuals and various sectors. ... |
format |
Bachelor Thesis |
author |
Petersson, Sofie |
author_facet |
Petersson, Sofie |
author_sort |
Petersson, Sofie |
title |
Jämförelse av korta temperaturprognoser från SMHI och Meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten |
title_short |
Jämförelse av korta temperaturprognoser från SMHI och Meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten |
title_full |
Jämförelse av korta temperaturprognoser från SMHI och Meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten |
title_fullStr |
Jämförelse av korta temperaturprognoser från SMHI och Meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten |
title_full_unstemmed |
Jämförelse av korta temperaturprognoser från SMHI och Meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten |
title_sort |
jämförelse av korta temperaturprognoser från smhi och meteorologisk institutt med fokus på post-processingmetodikens betydelse för prognoskvaliteten |
publisher |
Uppsala universitet, Luft-, vatten- och landskapslära |
publishDate |
2019 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383449 |
long_lat |
ENVELOPE(140.024,140.024,-66.661,-66.661) |
geographic |
Leda |
geographic_facet |
Leda |
genre |
Norra Sverige |
genre_facet |
Norra Sverige |
op_relation |
Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 456 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383449 |
op_rights |
info:eu-repo/semantics/openAccess |
_version_ |
1766116547434119168 |