Kampen om Piteå handelshamn 1950 - 1973 : från lokal stadshamn till nationell handelshamn

• Main Author: Johansson, Rolf
• Format: Bachelor Thesis
• Language: Swedish
• Published: Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap 2011
• Subjects: hamn; handelshamn; Piteå; Haraholmen; Klemenäs; Holmsund; Umeå; Luleå; stadshamn; hamnar; norrland; norrbotten; älv; älvar; lokalisering; hastighetsprincipen; närhetsprincipen; Hamndirektionen; SCA; ASSI; Cementa; Hamnstyrelsen; Piteå kommun; hamnutredning; riksfarled; SJ; kraftliner; Lövholmen; centralhamn; Hamn; Hamnen; Norrbotten
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1149

Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when Piteå relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds. The study's methodology is qualitative and describes the events chronologically. Undersökningens syfte är att belysa varför och hur processen gick till när Piteå flyttade sin kommersiella hamn bort från Skuthamn och byggde upp den nya internationella handelshamnen på Haraholmen 1950-1973. Hur beslutsfattarna arbetade för att nå sina mål, hur förändrades deras arbetsmetoder med tiden och vilka incitament som motiverade dem att agera. Resultaten visade att beslutet som fattades att inte behålla den befintliga kommersiella hamnen Skuthamn som Piteås handelshamn till stor del berodde på att Skuthamns fysiska attribut omöjliggjorde transporter dit med stora djupgående fartyg. Anledningen till att beslutet om hamnen tog så lång tid berodde på en lokalpolitisk konflikt som grundade sig i vilken aktör som innehade äganderätten av markområdet på Haraholmen. Anledningen till lokaliseringen av handelshamnen på Haraholmen hade sin bakgrund i statens transportpolitik. Metoden som använts är kvalitativ och beskriver händelserna kronologiskt.