Single women who emigrated from Iceland to North America, 1870-1914. Forgotten women with agency?

• Main Authors: Matthíasdóttir , Sigrídur, Einarsdóttir , Thorgerdur
• Format: Article in Journal/Newspaper
• Language: English
• Published: Stiftelsen Scandia 2021
• Subjects: gender; capital; biographisation; emigration; agency; Iceland
• Online Access: https://journals.lub.lu.se/scandia/article/view/23502

Many of those who emigrated to North America from 1870-1914 were women. This article investigates the Icelandic women who emigrated during this period. Bland de nordbor som utvandrade till Nordamerika under tidsperioden 1870 till 1914 var många kvinnor. Detta gäller i synnerhet de isländska utvandrarna. Trots det har kvinnor fått liten uppmärksamhet i utvandringens historia och endast i begränsad utsträckning varit föremål för forskning. Artikeln bygger på idén att en grupp kvinnor, närmare bestämt ogifta kvinnor som utvandrade från Island, har ”glömts bort” i sammanhanget. De tillhörde varken den isländska ämbetsmannakåren eller de lägsta samhällsskikten. De var till exempel inte pigor – eller i så fall endast under en kort period av sina liv. De var inte pionjärer eller kända för speciella insatser. De kan likväl studeras utifrån sina aktörskap. Vi menar att det är viktigt att förstå vari deras särställning bestod. I artikeln illustreras denna problematik genom några enskilda kvinnors livsöden. Artikeln utgår från Pierre Bourdieus kapitalbegrepp och kvinnorna analyseras utifrån sina sociala, kulturella och symboliska kapital. Vi menar att de hade resurser i någon bemärkelse, exempelvis utbildning, yrkeskarriär, släktrelationer eller familj som de kunde utnyttja i det nya landet. Med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet transnationalitet belyser vi kvinnornas liv, gränsöverskridande relationer och sociala nätverk. I nordisk forskning har man utnyttjat olika källor som brev, memoarer, livsberättelser och demografisk data av olika slag för att studera kvinnliga erfarenheter. Artikeln bygger på en typ av källor som tidigare varit underutnyttjad inom kvinno- och genushistoria, nämligen nekrologer och korta biografier. Slutligen använder vi material som bevarats av anhöriga och ättlingar till de berörda kvinnorna, främst berättelser och personliga minnen.