Thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands

Suot ovat monimuotoisia ekosysteemeitä, jotka eivät pelkästään vastaa ulkoisiin muutoksiin vaan myös vaikuttavat niiden ympäristöön. Ikiroutasuot ovat merkittävä osa globaalia hiilen (C) kiertoa, sillä ne sisältävät noin 200 Pg hiiltä. Ikiroudan sulaessa tämä hiili voi vapautua joko metaanina (CH4)...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Laakkonen, Aliisa
Other Authors: Helsingin yliopisto, Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Science, Helsingfors universitet, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
Format: Master Thesis
Language:English
Published: Helsingin yliopisto 2022
Subjects:
Online Access:http://hdl.handle.net/10138/344520
_version_ 1821681700483104768
author Laakkonen, Aliisa
author2 Helsingin yliopisto, Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta
University of Helsinki, Faculty of Science
Helsingfors universitet, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
author_facet Laakkonen, Aliisa
author_sort Laakkonen, Aliisa
collection HELDA – University of Helsinki Open Repository
description Suot ovat monimuotoisia ekosysteemeitä, jotka eivät pelkästään vastaa ulkoisiin muutoksiin vaan myös vaikuttavat niiden ympäristöön. Ikiroutasuot ovat merkittävä osa globaalia hiilen (C) kiertoa, sillä ne sisältävät noin 200 Pg hiiltä. Ikiroudan sulaessa tämä hiili voi vapautua joko metaanina (CH4) tai hiilidioksidina (CO2). Tämän lisäksi suot muodostavat myös dityppioksidia (N2O). Ilmaston lämpeneminen voi muuttaa suot hiilen nieluista sen lähteiksi. Hydrologiset olosuhteet vaikuttavat merkittävästi soiden hiilidynamiikkaan. Ikiroudan sulaessa nämä ympäristöt voivat kehittyä joko märemmiksi tai kuivemmiksi. Turpeen hajoaminen kuivissa olosuhteissa voi aiheuttaa vahvan ilmastollisen takaisinkytkennän hiilidioksidipäästöjen muodossa. Märät olosuhteet puolestaan voivat kasvattaa metaanipäästöjä. Topografian ja hydrologian kautta ikirouta vaikuttaa myös soiden kasvillisuusdynamiikkaan. Tässä tutkielmassa tarkastelen turveprofiileita, jotka on kerätty kahdelta subarktiselta ikiroutasuolta Suomen Kevosta ja Norjan Karlebotnista. Nämä turveprofiilit sisältävät näytteitä jäätymättömästä aktiivikerroksesta sekä ikiroudasta. Näytteistä analysoitiin kasvillisuuskoostumus sekä turpeen ominaisuudet (C ja N pitoisuus, C/N suhde sekä tilavuuspaino), tämän lisäksi näytteet 14C -ajoitettiin ja inkuboitiin. Työn tarkoituksena oli simuloida lämpimämpää ilmastoa, jolle nämä ekosysteemit tulevat altistumaan tulevaisuudessa, sekä tarkastella kuinka ne vastaavat muutokseen. Tarkastelun kohteena olivat soiden kolme merkittävintä kasvihuonekaasua, CH4, CO2 ja N2O. Ikiroutanäytteet osoittivat potentiaalia niin CH4- kuin CO2-päästöille, kun taas aktiivikerros vapautti pelkästään CO2. CH4-päästöjen tulkittiin edustavan vanhaa CH4, kun taas CO2 päästöt tulkittiin turpeen tuottamiksi. Peatlands are complex ecosystems that not only respond to external changes but also influence their environment. Permafrost peatlands have an important role in the global carbon (C) cycle as they store about 200 Pg of C. As permafrost thaws this C can be ...
format Master Thesis
genre permafrost
Subarctic
genre_facet permafrost
Subarctic
id ftunivhelsihelda:oai:helda.helsinki.fi:10138/344520
institution Open Polar
language English
op_collection_id ftunivhelsihelda
op_relation URN:NBN:fi:hulib-202206102272
http://hdl.handle.net/10138/344520
publishDate 2022
publisher Helsingin yliopisto
record_format openpolar
spelling ftunivhelsihelda:oai:helda.helsinki.fi:10138/344520 2025-01-17T00:15:22+00:00 Thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands Laakkonen, Aliisa Helsingin yliopisto, Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta University of Helsinki, Faculty of Science Helsingfors universitet, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 2022 application/pdf http://hdl.handle.net/10138/344520 eng eng Helsingin yliopisto University of Helsinki Helsingfors universitet URN:NBN:fi:hulib-202206102272 http://hdl.handle.net/10138/344520 permafrost peatlands climate change greenhouse gases methane carbon dioxide Geologian ja geofysiikan maisteriohjelma Master's Programme in Geology and Geophysics Magisterprogrammet i geologi och geofysik Paleontologia ja globaali muutos Palaeontology and Global Change Paleontologi och global förändring pro gradu -tutkielmat master's thesis pro gradu-avhandlingar 2022 ftunivhelsihelda 2023-09-13T23:01:23Z Suot ovat monimuotoisia ekosysteemeitä, jotka eivät pelkästään vastaa ulkoisiin muutoksiin vaan myös vaikuttavat niiden ympäristöön. Ikiroutasuot ovat merkittävä osa globaalia hiilen (C) kiertoa, sillä ne sisältävät noin 200 Pg hiiltä. Ikiroudan sulaessa tämä hiili voi vapautua joko metaanina (CH4) tai hiilidioksidina (CO2). Tämän lisäksi suot muodostavat myös dityppioksidia (N2O). Ilmaston lämpeneminen voi muuttaa suot hiilen nieluista sen lähteiksi. Hydrologiset olosuhteet vaikuttavat merkittävästi soiden hiilidynamiikkaan. Ikiroudan sulaessa nämä ympäristöt voivat kehittyä joko märemmiksi tai kuivemmiksi. Turpeen hajoaminen kuivissa olosuhteissa voi aiheuttaa vahvan ilmastollisen takaisinkytkennän hiilidioksidipäästöjen muodossa. Märät olosuhteet puolestaan voivat kasvattaa metaanipäästöjä. Topografian ja hydrologian kautta ikirouta vaikuttaa myös soiden kasvillisuusdynamiikkaan. Tässä tutkielmassa tarkastelen turveprofiileita, jotka on kerätty kahdelta subarktiselta ikiroutasuolta Suomen Kevosta ja Norjan Karlebotnista. Nämä turveprofiilit sisältävät näytteitä jäätymättömästä aktiivikerroksesta sekä ikiroudasta. Näytteistä analysoitiin kasvillisuuskoostumus sekä turpeen ominaisuudet (C ja N pitoisuus, C/N suhde sekä tilavuuspaino), tämän lisäksi näytteet 14C -ajoitettiin ja inkuboitiin. Työn tarkoituksena oli simuloida lämpimämpää ilmastoa, jolle nämä ekosysteemit tulevat altistumaan tulevaisuudessa, sekä tarkastella kuinka ne vastaavat muutokseen. Tarkastelun kohteena olivat soiden kolme merkittävintä kasvihuonekaasua, CH4, CO2 ja N2O. Ikiroutanäytteet osoittivat potentiaalia niin CH4- kuin CO2-päästöille, kun taas aktiivikerros vapautti pelkästään CO2. CH4-päästöjen tulkittiin edustavan vanhaa CH4, kun taas CO2 päästöt tulkittiin turpeen tuottamiksi. Peatlands are complex ecosystems that not only respond to external changes but also influence their environment. Permafrost peatlands have an important role in the global carbon (C) cycle as they store about 200 Pg of C. As permafrost thaws this C can be ... Master Thesis permafrost Subarctic HELDA – University of Helsinki Open Repository
spellingShingle permafrost peatlands
climate change
greenhouse gases
methane
carbon dioxide
Geologian ja geofysiikan maisteriohjelma
Master's Programme in Geology and Geophysics
Magisterprogrammet i geologi och geofysik
Paleontologia ja globaali muutos
Palaeontology and Global Change
Paleontologi och global förändring
Laakkonen, Aliisa
Thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands
title Thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands
title_full Thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands
title_fullStr Thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands
title_full_unstemmed Thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands
title_short Thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands
title_sort thawing induced release of old methane from two subarctic permafrost peatlands
topic permafrost peatlands
climate change
greenhouse gases
methane
carbon dioxide
Geologian ja geofysiikan maisteriohjelma
Master's Programme in Geology and Geophysics
Magisterprogrammet i geologi och geofysik
Paleontologia ja globaali muutos
Palaeontology and Global Change
Paleontologi och global förändring
topic_facet permafrost peatlands
climate change
greenhouse gases
methane
carbon dioxide
Geologian ja geofysiikan maisteriohjelma
Master's Programme in Geology and Geophysics
Magisterprogrammet i geologi och geofysik
Paleontologia ja globaali muutos
Palaeontology and Global Change
Paleontologi och global förändring
url http://hdl.handle.net/10138/344520