The bzzzt of frirends. Interspecific competition in Arctic plants for pollination services.

Arktis har en sträng miljö som är utmanande för den flora och fauna som lever i regionen. De styrande abiotiska faktorerna i regionen har resultat i en låg artrikedom som skapar en potentiell utmaning för regionens växtarter. Här blir sexuell reproduktion blir svårare på grund av färre tillgängliga...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Olsson, Malin
Other Authors: University of Gothenburg / Department of Biological and Environmental Sciences, Göteborgs universitet / Institutionen för biologi och miljövetenskap
Format: Text
Language:English
Published: 2023
Subjects:
Online Access:https://hdl.handle.net/2077/77381
Description
Summary:Arktis har en sträng miljö som är utmanande för den flora och fauna som lever i regionen. De styrande abiotiska faktorerna i regionen har resultat i en låg artrikedom som skapar en potentiell utmaning för regionens växtarter. Här blir sexuell reproduktion blir svårare på grund av färre tillgängliga pollinatörer och en kort sommar som lämpar sig för blomning. Som en konsekvens av detta kan vi förvänta oss interspecifik konkurrens för pollinering mellan växtarter, när levnadsförhållandena blir mer extrema. Det är också möjligt att växtarter i regionen i högre grad använder alternativa strategier för reproduktion, så som autonom självpollinering, när utkorsning inte är lika tillgänglig. Syftet med studien var att se om interspecifik konkurrens i arktiska växter förändrades mellan en södra och en nordlig arktisk plats, och att undersöka om växterna var beroende av de tjänster som pollinatörer utför. Nätverket mellan växter och pollinatörer från det högarktiska Svalbard och det subarktiska östra berget Tväråklumparna, Sverige beskrevs genom att fånga pollinatörer som besökte blommor. Genom att tillämpa Müllers index uppskattades den interspecifika konkurrensen på platserna. Utöver detta, utfördes ett pollineringsexperiment för arterna fjällsippa (Dryas octopetala) och fjällglim (Silene acaulis), som finns på båda platserna. Tre behandlingar användes, en öppen behandling, en handpollinering och en uteslutningsbehandling, för att uppskatta behovet av pollinatörer och om de begränsas av tillgängligheten av pollen. På nätverksnivå var den interspecifika konkurren högre på Svalbard, jämfört med Tväråklumparna (p = 0.02). Även om det inte kunde dras slutsatsen att S. acaulis hade en starkare inverkan på andra växtarter på någon av platserna. D. octopetala verkade dock vara en stark konkurrent på Svalbard som lockade många av de lokala pollinatörerna. Ett beroende av pollinatörer verkade förekomma hos arten, trots att den har förmågan att föröka sig genom autonom självpollinering, var frekvensen av självpollinering på ...