NDVI-trender vid Latnjajaure fältstation 1986-2021 baserade på analys av satellitdata Förslag på placeringar av fältbaserade NDVI-mätningar

• Main Author: Stenbäck, Emilia
• Other Authors: University of Gothenburg/Department of Earth Sciences, Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper
• Language: Swedish
• Published: 2022
• Subjects: Arctic Greening; Arctic; Arktis*; permafrost; Tundra
• Online Access: https://hdl.handle.net/2077/73574

Den globala medeltemperaturen uppvisar en ökande trend och klimatförändringarna påverkar både hav, land och atmosfär. Uppvärmningen sker i hög hastighet och den Arktiska regionen värms upp tre gånger så snabbt som det globala genomsnittet. Det förändrade klimatet skapar nya förutsättningar för ekosystemen med en spridning av arter till högre latituder, förlust av permafrost, förlängda vegetationsperioder och ändrade näringscykler. Över stora områden har det varmare klimatet orsakat en trend av Arctic greening, en ökning av vegetation. I andra områden har klimatförändringarna i stället bidragit till den motsatta trenden, Arctic browning; en process som kan bero på flera olika orsaker, inklusive en negativ förändring av vegetationens produktivitet eller vegetationsskador. Med fjärranalysbaserade metoder kan greening och browning undersökas genom att beräkna vegetationens produktivitet utifrån vegetationsindexet NDVI (Normalized Difference Vegetation Index). Syftet med studien är att undersöka hur vegetationen runt Latnjajaure fältstation förändrats mellan åren 1986 och 2021 med målet att föreslå placeringar för fältbaserade NDVI-mätningar. Förändringar i vegetationen undersöktes med hjälp av NDVI baserat på satellitbilder tagna av Landsat-satelliter, där minst en bild per decennium analyserades. Undersökningen omfattar NDVI trender över studieområdet, inom olika vegetationstyper samt förhållandet mellan NDVI och höjd över havet. Under den studerade tidsperioden visade resultatet på trender av både greening och browning utspritt över studieområdet. Analysen visade även en minskning av NDVI-värden mellan åren 1986 och 2021 inom vegetationstyperna frisk rished (-15,08 %), skarp rished (- 5,47 %) och tussock tundra (-12,06 %) samt en ökning inom vegetationstypen högörtäng (+2 %). Ett signifikant samband påvisades även mellan höjd över havet och förändringar i NDVI, där ökningar främst skett på högre höjder och minskningar främst skett på lägre höjder. Ett förslag på placeringar av fältbaserade NDVI-mätningar ...