| Summary: | Vem får finnas i nyhetsbevakningen? Vad händer med Norrlandsbevakningen när redaktionerna går mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i Luleå, Umeå och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser på centraliseringen av journalistiken. Hur många svenska orter får lov att vara underbevakade och på bekostnad av vilka? I vår granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvärderar och prioriterar nyheter baserat på ort. Vi har också gjort en systematisk genomgång av hur TT:s rapportering sett ut innan och efter nedläggningen av Norrlandskontoren. Vad säger forskningen? Madeleine Eriksson, forskare vid Umeå universitet har forskat kring hur en stereotyp medierapportering bidrar till att förstärka bilden av en starkare och svagare del av ett land. Gunnar Nygren, forskare vid Södertörns högskola, belyser den demokratiska problematiken i att lämna någon utanför och risken i att den bevakning som ändå sker blir stereotyp. SVT Nyheter, Expressen och TT är alla eniga om att det är Stockholms kranskommuner som är de mest underbevakade platserna i Sverige. Det finns inte resurser för att ha en korrespondent i varje stad, vilket betyder att alla orter varken kan eller får vara med. Journalistiken idag måste istället utgå från var de stora nyhetshändelserna sker, oavsett om det är i Norrlands inland, Stockholms förorter eller Egypten. Vi diskuterar journalistikens framtid ur ett demokratiskt och ekonomiskt perspektiv med aktörer som drivs av ett kommersiellt intresse såväl som public service.
|
|---|