Skattetillägg, skattebrott och principen ne bis in idem. En studie av Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud och dess överensstämmelse med det svenska skattetilläggsförfarandet
Debatten om det svenska skattetilläggsförfarandet och dess överensstämmelse med dubbelbestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 då ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen från brottets identitet för...
Main Author: | |
---|---|
Other Authors: | , |
Format: | Text |
Language: | Swedish |
Published: |
2012
|
Subjects: | |
Online Access: | http://hdl.handle.net/2077/30255 |
Summary: | Debatten om det svenska skattetilläggsförfarandet och dess överensstämmelse med dubbelbestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 då ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen från brottets identitet för att avgöra idem-momentet i dubbelbestraffningsförbudet och ansåg därmed inte dubbelbestraffning föreligga om det i de båda processerna var fråga om olika brottsrubriceringar. Denna slutsats kom ED till i Rosenquist mot Sverige som är den senaste domen som berört det svenska skattetilläggsförfarandet. I och med ED:s nya praxis anser domstolen numera att det istället är gärningens identitet som ska vara avgörande. Detta innebär att det avgörande är om bedömningarna i de båda målen grundar sig på samma eller väsentligen samma omständigheter. I Sverige föreligger oenighet i frågan om betydelsen av domen i Zolotukhin för svenskt vidkommande. HFD har i en dom ansett att det svenska systemet inte strider mot dubbelbestraffningsförbudet med motiveringen att hänsyn måste tas till rättssystemets utformning i varje enskild konventionsstat och att det svenska rättssystemet innehåller viktiga särdrag. HD har i sina beslut i frågan hänvisat till doktrinen om klart stöd som utvecklats i svensk praxis och ansett att sådant stöd inte föreligger i EKMR och dess praxis för att underkänna den svenska ordningen. Flera underinstanser har dock dömt mot HD, varav Haparanda tingsrätt även har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen. Det har även höjts många röster i doktrinen för att svensk lagstiftning på området behöver ses över och regeringen har efter en önskan av Skatteförfarandeutredningen beslutat att en utredning ska tillsättas. EU-domstolen kommer att behandla Haparanda tingsrätts begäran om förhandsavgörande i slutet av januari 2012. Kommer EUD till slutsatsen att det svenska förfarandet strider mot dubbelbestraffningsförbudet kommer domstolen kräva att Sverige ändrar lagen. Oavsett vad EUD kommer fram till i sin prövning krävs ... |
---|