Vetenskaplig expertis och Nordområdets naturresurser

Jürgen Habermas har i sin sociologiska tolkning av den filosofiska diskursen fasthållit vid möjligheten av att i en idealisk samtalssituation nå konsensus att lägga till grund för gemensamma tillvägagångssätt och samförstånd om vad som är sant. Han har också förklarat värdet av "offentligheten&...

Full description

Bibliographic Details
Published in:Nordlit
Main Author: Wråkberg, Urban
Format: Article in Journal/Newspaper
Language:Norwegian Bokmål
Published: 2012
Subjects:
Online Access:http://publikationen.ub.uni-frankfurt.de/frontdoor/index/index/docId/54227
https://nbn-resolving.org/urn:nbn:de:hebis:30:3-542278
https://doi.org/10.7557/13.2315
http://publikationen.ub.uni-frankfurt.de/files/54227/document.pdf
Description
Summary:Jürgen Habermas har i sin sociologiska tolkning av den filosofiska diskursen fasthållit vid möjligheten av att i en idealisk samtalssituation nå konsensus att lägga till grund för gemensamma tillvägagångssätt och samförstånd om vad som är sant. Han har också förklarat värdet av "offentligheten" som det moderna borgerliga samhällets möjliga demokratiska plattform; en plattform som dock i stor utsträckning tagits över av resursstarka grupper som genom t.ex. tolkningshegemonier driver sitt egenintresse i en skenbart öppen offentlighet. Habermas avvisar inte Upplysningstidens modernism utan ser den som ett "oavslutat projekt" som bör utvecklas och förbättras snarare än förkastas. (Shabani, 2003, 44-50; Habermas, 1981) . The essay reflects on political pressures exerted by and on scientists and technologists acting as advisors on political and economic matters of the high north. It uses two case studies to do this. One consists in the group of scientists from several nations who engaged as advisors to their foreign offices in the process leading up tothe ratification of the Spitsbergen/Svalbard treaty in 1920. The focus is on the discourse regarding hunting, mining and nature protections on these islands. The second case is the way technologists and geological scientists were engaged in the industrialisation of the USSR. These contexts of course differ in scale and in many other ways but are similar in certain respects. The discussion is centred on the problems of technocracy which is commented based on the Frankfurt school's elaborations on the open society and differing interpretations of technological determinism. This is related further to contemporary contentions over the balance between scientific based environmental stewardship and technological management in northern raw material extraction.