| Summary: | ”Blended learning”, eller integrering av IKT-verktyg och –funktioner i all utbildning, medför stora möjligheter till kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Den för då, mer eller mindre automatiskt, även med sig ökad flexibilitet i utbildningen för alla deltagande parter – en egenskap som kan användas för att förenkla och effektivisera UmU:s utbildningsutbud. På så sätt kan också den s k järntriangeln i utbildning möjligen brytas eller i alla fall bearbetas: kvalitet går att kombinera med effektivitet och god tillgänglighet, tidigare har man bara kunnat bestämma två hörn i triangeln. Detta möjliggör en omvänd strategi mot en tidigare, kanske inte ens uttalad, som använt IKT främst för att förflytta projektbetonad utbildning till otraditionella studenter utanför huvudcampus, medan utbildning på campus fortsatt i traditionella former, med mindre IKTmodifieringar. För den enskilda läraren har undervisning på campus resp IKT-stödd undervisning varit mycket skilda utmaningar, och delvis fått skilda utövare. De borde nu kunna förenas i samma större synsätt och metodik, och IKT kan implementeras genom belönande steg-för-steg-strategier istället för att kontrastera emot den undervisningsform lärarna känner att de behärskar. Allt detta utgör egentligen en slags tids- och processorientering av utbildning, från att tidigare ofta varit mera plats- och förmedlingsbetonad. Universitetet har med ökad ”blended learning” också möjlighet att nedbringa antalet distributionsformer för utbildning från nuvarande fyra till två, och att samla studenter med olika villkor gällande tid och rum i samma studiegrupper, s k kombinerade studiegrupper, en utveckling som redan tydligt påbörjats på UmU. Detta medverkar också till att lösa upp en del logistiska utmaningar som blivit allt allvarligare i nuvarande utbildning utanför Umeå: kraven att rekrytera separata och lönsamma grupper per distributionsform, att kunna anpassa till lokal arbetsmarknad och skapa kontinuitet och bredd i utbudet – och allt detta samtidigt. I samband med detta borde UmU:s relation till studiemiljöerna utanför huvudcampus; två nya campus och en mängd lärcentra inom och utanför kommunalförbund, definieras och målsättas tydligare och rollfördelningar med samarbetspartners fastställas, t ex i en typ av franchisingavtal. Dessa möjligheter sammantaget kan rätt nyttjade innebära en stor konkurrensfördel för UmU, eller om man så vill utgöra en hoppfull överlevnadsmekanism, särskilt inför perioden 2012-2021 med en förväntad nedgång av unga traditionella studentgrupper med uppåt 40%. Utbildningsnivåerna i norra Sverige, med tydligt undantag bara av Umeå, är ofta anmärkningsvärt låga och bådar inte gott inför framtida konkurrenskraft i norr – och då inte heller för universitetet i sin regionala miljö på lång sikt. En satsning på att då nå fler otraditionella regionala studenter i samverkan med aktörer i regionen, och då inbegripa en synkron regional dialog om framtidens arbetsmarknad, kunde vara en ömsesidigt mycket gynnsam situation för både universitetet och regionen under perioden 2012-2017. Omvärldsbevakning på utbildningsområdet, 2008-2010
|
|---|