| Summary: | På Kolahalvön i nordvästra Ryssland finns ett stort antal kärnreaktorer, baserade både till land och till sjöss. Tidigare studier har visat att störst risk för ett oönskat utsläpp är från kärnkraftverket i Polyarnye Zori och vid byte av en atomubåts bränsle. I denna studie har därför ett antal simuleringar av utsläpp av radioaktiva partiklar gjorts. Datorsimuleringarna har gjorts med en partikelspridningsmodell. För att simuleringarna ska vara så realistiska som möjligt har datafiler med verkliga väderprognoser använts. Ett tiotal tänkbara scenarier studerades. Scenariernas längd varierade mellan 4–9 dygn och är fördelade över de olika årstiderna. Med ett undantag har bara de simuleringar där depositionen berört Sverige använts. Sannolikheten för att de radioaktiva partiklarna ska blåsa in över svenskt territorium har uppskattats till ungefär 1 på 3, med en ökad sannolikhet om utsläppet pågår under lång tid. Det visade sig att störst inverkan på var partiklarna deponerar har vädret i form av vind och regn. Vilken höjd det radioaktiva molnet initialt når upp till kan också vara avgörande för den slutliga depositionen, liksom under hur lång tid utsläppet sker. Var källan befinner sig är naturligtvis också avgörande och studien visar även att förhållandevis små förändringar av utsläppsplats kan innebära avsevärda skillnader i depositionsmönstret. Partiklarnas storlek och den hastighet med vilken partiklarna deponerar (den s.k. torrdepositions-hastigheten) hade mindre inverkan på depositionen och skillnader på partiklarnas densitets verkar ha för liten inverkan för att märkas på den slutliga beläggningsytan. Resultatet visar att en olycka, framförallt vid kärnkraftverket i Polyarnye Zori, skulle kunna få allvarliga konsekvenser för Sverige och Skandinavien. Flera simuleringar visar att depositionen i Sverige efter en allvarlig olycka nästan når upp till den nivå, vid vilken personer evakuerades efter Tjernobylkatastrofen. Framförallt norra delarna av Sverige är i riskzonen. Generellt kan depositionen nå mycket höga värden (över 10 kBq/m2 per PBq utsläppt material) i området inom 600 km från utsläppspunkten. I Sverige motsvarar det området öster om Kiruna och norr om Piteå. I vissa fall kan dock begränsade områden med denna koncentration finnas upp till 1000 km från källan. Områden med hög deposition (över 1 kBq/m2 per PBq utsläppt material) håller sig i allmänhet inom 1200 km från källan, vilket motsvarar området ned till Stockholm. I samband med regn kan dock partiklar i stor omfattning deponera längre ifrån källan, upp till dubbla det avståndet. Alltså riskeras hela Sverige att drabbas av höga depositionsvärden om en allvarlig olycka i kärnkraftverket skulle inträffa. Sker olyckan vid bränslebyte på en atomubåt skulle konsekvenserna sannolikt inte bli lika allvarliga för Sveriges del. Det beror på att reaktoSammanfattning 9 rerna i atomubåtar inte innehåller lika stora mängder radioaktivt material. There are a large number of nuclear reactors on the Kola Peninsula, based both at land and sea. Studies have shown that the two most hazardous sources are the Kola Nuclear Power Plant (KNPP) and when refueling the nuclear submarines. In this study, a number of simulated releases of radioactive particles have been made and the result accounted for. A Random Displacement model has been used, on to which a diffusion constant has been connected. To make the simulations as realistic as possible, weather data has been taken from the European Center for Mediumrange Weather Forecast (ECMWF). Eleven different scenarios were studied. The length of these scenarios range between 4–9 days and were spread over the seasons. Only those simulations when deposition has been likely to affect Sweden have been used, with one exception. The probability for radioactive particles to reach and land in Sweden has been estimated to be about 1 to 3, with an increasing risk if the release is during a long period of time. The most significant factors to where the particles where to land, was the wind and the rain. The initial height of the radioactive particles reached proved also to be of importance, as did the length of the release. Where the source is located is also important and the study has also shown that small changes of the location can make big changes of the final pattern. The size of the particles and the deposition velocity proved to have less influence over the final deposition and different density of the particles seems to change the deposition pattern to little to be noticed. The result shows that a major accident at the KNPP could lead to serious consequences for Sweden and Scandinavia. Several simulations indicate that the deposition in Sweden could reach levels as high as the ones from which people were evacuated after the Chernobyl accident. Especially the northern parts are at risk. The deposition can be very high within the nearest 600 km from the source. That corresponds to the area west of Kiruna and north of Piteå. Smaller areas with very high deposition could be found as far away as 1000 km from the point of origin though. The region were high deposition could occur is generally within 1200 km from the reactor, which is the entire Sweden north of Stockholm. Areas with high deposition can be found on twice that distance when raining though. Therefore, all of Sweden is at risk of getting high deposition after a serious accident. The consequences would probably be less grave if a release should occur when refueling a nuclear submarine. The main reason is because these reactors are smaller and do not contain as much radioactive material compared to the reactors at the KNPP. With financial support from the Swedish Board for Civil Emergency Preparedness (ÖCB). Nuclear Problems, Risks Perceptions of, and Social Responses to, Nuclear Waste in the Barents Region
|
|---|